Festskrift tillägnadGerhard Hafström het hyllas av doktrinen och jämväl kommit till uttryck i författningar och äldre rättsfall. I senare tid hade däremot domstolarnas praxis varit mera vacklande. I åtskilliga rättsfall från de sista två årtiondena hade emellertid Högsta Domstolen ansett en giltig trolovning föreligga, oaktat det icke varit styrkt, att trolovning skett i den av lagen omnämnda formen. Enligt Lagberedningens uppfattning var sålunda den historiskt riktiga och i rättspraxis härskande uppfattningen, att iakttagandet av viss form icke förutsattes för trolovnings giltighet. Erforderligt vore emellertid, att såväl mannen som kvinnan givit uttryck åt sitt uppsåt att med varandra ingå ett fullgiltigt äktenskap. Enligt Lagberedningens uppfattning de lege ferenda borde laga trolovning anses föreligga, så snart en man och en kvinna överenskommit att ingå äktenskap med varandra, oberoende av avtalets form och dess egenskap att vara hemligt eller icke. I överensstämmelse härmed föreslog Lagberedningen följande formulering av Gb 1:1: »Trolovning är sluten, då man och kvinna överenskommit att ingå äktenskap med varandra.» I Kungl. prop, den 29 januari 1915 (nr 18) föreslogs, att GB 1: 1 skulle få den lydelse, som Lagberedningen föreslagit, varemot Lagrådet icke hade något att erinra.^^ I anledning av propositionens ifrågavarande förslag väcktes i båda kamrarna ett flertal motioner. Sålunda framhöll den för sina stora kyrkliga intressen kände hovrättsådet Karl Johan Ekman i första kammaren-'* samt vidare hemmansägaren P. B. Nilsson i Linnås och lantbrukaren P. M. Gabrielsson i andra kammaren^^ i likalydande motioner, att trolovning borde ingås i en eller annan form för att undvika den rättsosäkerhet, som enligt deras förmenande skulle bli följden av den föreslagna lydelsen. Den muntliga överenskommelsen på tu man hand skulle nämligen aldrig kunna tjäna som bevis i en eventuell rättegång. Skriftlig försäkran, brevväxling, vittnen eller utbyte av ringar torde vara medel, som redan nu i nämnda syfte allmänt är i bruk och borde införlivas med lagstiftningen. Motionärerna föreslog att trolovningsparagrafen i stället skulle få följande lydelse: »Trolovning är sluten, då man och kvinna skriftligen eller med två vittnen överenskommit att ingå äktenskap med varandra eller de i syfte att sluta trolovning växlat ringar.» Professorn i historia vid Lunds universitet Sam. Clason framhöll i en motion i första kammaren,-® att formlösa avtal skulle inbjuda till missbruk, och ansåg även, att det vackra och traditionsbundna begreppet trolovning 124 Nytt Juridiskt Arkiv, avd. II, 1916, s. 2 och s. 14 ff. Bihang till Riksdagens protokoll 1915, 3 saml., FK mot. nr 68. ^ Bihang till Riksdagens protokoll 1915, 4 saml., AK mot. nr 194. Bihang till Riksdagens protokoll 1915, 3 saml., FK mot. nr 69. S3 26
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=