Festskrift tillägnadGerhard Hafström lunda mot hemliga trolovningar och uttalade i sammanhang därmed såsom ett önskemål, att trolovning ägde rummed hävdvunnen högtidlighet.*® I sin kommentar till den nya lagen fattar Nehrman*" sig kort: »Nu böra 4 vittnen vara vid fästning.» Beträffande trolovning genombrev hänvisar Nehrman till GB 3:2, liksom han understryker att trolovning är laglig och bindande utan fästningsgåvor. Lagkommittén föreslog i sitt bekanta förslag till Allmän Civillag år 1826,*® att trolovning och lysning till äktenskap skulle sammanslås, med följd att, där lysning icke försiggått, trolovning icke skulle vara lagligen gällande. Parternas fria ja och samtycke skulle avgivas inför kyrkoherden i kvinnans hemförsamling. Vid muntlig överenskommelse skulle två vittnen vara närvarande, liksomett skriftligt avtal skulle bestyrkas av vittnen. Någon preskription av tid, varigenom trolovningsavtalet skulle fullbordas genom vigsel, skulle icke äga rum. Kommittén hade därigenomsökt undanröja olagligheterna av lättsinnigt ingångna trolovningar, varom kännedomen stannat inom en inskränktare krets av anhöriga och vänner. Lagkommittén hade därigenom velat befordra äktenskap och förkorta det ofta långa mellanståndet emellan gift och ogift. »Den har trott detsamma bereda ett gynnande tillfälle för förledaren, en mara för oskulden och, genom tidens utdrägt, äventyret av en kallnad eller försvunnen kärlek hos de contraherande.» Vid den granskning av civillagförslaget, som år 1827 företogs av Hovrätten över Skåne och Blekinge hovrätt, bl. a. av utgivaren av Juridiska arkiv, dåvarande hovrättsrådet Carl Schmidt, framställdes ingen anmärkning mot lagkommitténs förslag. Göta hovrätt var i stället så mycket mera kritisk.*® Förslagets fördelar bleve nämligen högst tvetydiga, om man och kvinna även framledes, obekymrade om lagens vilja och bud, skulle såsom hittills med varannan inlåta sig i förtidiga äktenskaps avhandlingar. Det torde nämligen, enligt denna hovrätt, vara lika omöjlig att tillvägabringa, som fruktlöst att hoppas kunna åstadkomma en rubbning eller förändring i den vanliga och egna gång, som frieriärenderna allt jämt oförändrat bibehållit. . . . Den dagliga erfarenheten intygade nämligen, att älskaren, liknöjd för allt annat än sin kärlek, och till trots av alla hinder och föreställningar, blott skynLagberedningens förslag till Lag om äktenskaps ingående och upplösning m.m., 1913, 122 s. 92. A. a., 2 uppl. 1746, s. 36. — Jfr D. Nehrman, Föreläsningar öfwer Giftermåls Balken, 1747, s. 46 ff. Förslag till Allmän Civillag, 2 uppl, 1838, Motiven, s. 1 ff. — Jfr och L. J;son Boye, Tableau etc., 1839, s. 11 ff. Anmärkningar mot förslaget till Allmän Civillag — av Kungl. Götha Flofrätt, 1827, s. 1 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=