Hatt och huva 89 förslagets tendenser. Med motiveringen »att en nation är bättre belåten med ett långsamt och övervägt än med ett förhastat antagande av den lag, som skall bestämma hennes framtids rättsförhållanden», beslöt K. M:t att uppskjuta det nya lagverkets framläggande för ständerna. Initiativet övergick då till dem. Vid 1828—29 års riksdag framlämnades sålunda i bondeståndet ett memorial av riksdagsmannen Peter Peterson i Släthult från Västra härad i Tiohärads lagsaga, Jönköpings län, med hemställan att lagen i fråga om arvföljd vid nu förekommande nya civillagstiftning måtte undergå den förändring, att syskon i allmänhet taga lika del.®^ Att märka är, att motionären kom från ett härad utanför Värend i Tiohärads lagsaga, vilket härad icke tillerkänts den lika arvs- och giftorätten enligt Gustaf III:s förordning 1772. Han underströk också själv detta i följande anförande i ståndet:^® »I grannskapet av de 5 häraderne, som åtnjuta den oftanämnde fördelen i arvs- och giftorätt, har jag haft tillfälle att erfara de goda verkningarne av densamma, huru enkelt alla arvsskiften och utredningar avlöpa, med vad mindre omsvep och krångel än på andra ställen.» Huruvida Peter Peterson själv skrivit sitt memorial har jag ännu inte haft tillfälle undersöka. Det bör emellertid anmärkas, att — som nedan skall visas — två vid riksdagarna 1840/41 och 1844/45 i denna fråga i bondeståndet ingivna memorial inte skrivits av undertecknarna utan inspirerats från annat håll. Peter Peterson synes inte ha varit främmande för en sådan förmedlande verksamhet. I sin dagbok från riksdagen 1840/41 omtalar sålunda C. W. Lilliecrona:^^ »Överstelöjtnant G. Hierta berättade mig, att Petter Pettersson från Jönköpings län, vars memorial mot Hans Janssons förslag att förkorta riksdagen, står i Aftonbladet för d. 10 dennes, beklagat sig, att han varken på klubben elle på gatorna får någon ro. Han fruktar för kommittenterna, då de får läsa hans opus. Detta bekymrar honom mest av allt. Memorialet hade blivit honom stuckit i handen av en annan riksdagsman, Petter Jönsson från Träslända, och denne hade fått det av Nerman.» (Jfr Bonde-Ståndets prot. d. 7 mars 1840, band 3, s. 69 f.). Det förstnämnda memorialet tillstyrktes av lagutskottet,®** som tillbakavisade farhågorna för hemmansklyvningen genomhänvisning till förhållandena i Värend. Med motiveringen att arvs- och giftorätten hörde så nära samman att man inte kunde skilja dem åt föreslog lagutskottet även lika giftorätt på landet. Reservationer avgavs av herr Carl Printzensköld och ledamoten av Bonde-Ståndets protokoll d. 3 dec. 1828, band 1, s. 473. “ Bonde-Ståndets protokoll d. 22 juni 1829, band 6, s. 705. Bakom riksdagens kulisser (1917), s. 104 ff. Lagutskottets betänkande nr 68 vid 1828—29 års riksdag, d. 22 maj 1829, och utlåtande nr 122 d. 9 nov. 1829 (7 saml. 1 avd. 2 bandet).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=