85 Hatt och huva hade bort allmogen underrätta, och K. M. således härmed icke ånyo besväras.» Som framgår av häradenas domböcker"*^ tillämpades i Värend under de följande årtiondena allmänt den lika gifto- och arvsrätten. Rättstvister härom voro sällsynta. — På sommartinget år 177H^ avgjorde emellertid Allbo härads tingsrätt ett arvskiftesmål, där en av parterna var hemmahörande i Ströby i Skatelöfs socken.'*^ Häradsrätten ogillade instämd talan omjämkning i ett arvskifte, varigenomett arvfallet hemman uti lika lotter fördelats »så att systrarna efter den här i orten brukeliga sed fått mot brodern lika andel». Processen spred emellertid oro i hembyn och häradet. Denna företräddes i riksdagen av bonden och gästgivaren Jon Bengtsson i Ströby, ägare av Nöbbeleds gästgivaregård, vilken nu inriktade sig på att få den värendska sedvanan stadfäst. Vid 1772 års riksdag anhöll Jon Bengtsson i Ströby i ett memorial om stadfästelse på Värends urgamla arvelag, varvid bl. a. åberopades, att hjältinnan Blenda i spetsen för den tappraste trupp Amazoner, somhävderna vet att omtala, nedlagt en hel dansk här jämte dess konung Tumblinger och den tappre härföraren Ale —båda liksom Blenda skapelser av Rudebecks livliga fantasi. Memorialet tillstyrktes av stånden, vartill bidrog att i två stånd redan fanns lika gifto- och arvsrätt för kvinnan. Under hänvisning till att det »av Rikshistorien är bekant», hur Värends kvinnor en gång genom utmärkta förtjänster förvärvat sin lika arvsrätt, stadfäste Gustaf III genom en kunglig förordning d. 26 juni 1772'*® den gamla sedvanan under namn av Värends härads rätt såsom ett särskilt privilegium för Allbo, Kinnevald, Norrvidinge, Konga och Uppvidinge, d. v. s. de fem häradena i Värend. De ohistoriska sägner, vilka, för att tala med SchlyTER,*^ skapats in majoremVerendiae gloriam, hade sålunda verksamt bidragit till att slå vakt omkvinnan lika arvs- och giftorätt. —Det skulle snart visa sig att en hänvisning till den Värendska sedvanerätten kom att spela en avgörande roll under de långvariga förarbetena till 1845 års stora reform. Jon Bengtsson blev en av den gustavianska tidens främsta män i bondeståndet —den förste ofrälse ledamoten i sekreta utskottet vid 1789 års riksdag.*® Skalden Johan Henrik Kellgren skriver i sin dagbok detta år, då han Enligt fil. dr P. G. Vejdes excerptsamling. Allbo härads tingsrätts dombok för sommartinget 1771: d. 7 juni, § 46; d. 10 juni, § 64, och utslag d. 12 juni (Vadstena landsarkiv). Allbo Härads Tingsrätts dombok d. 7 juni 1771, § 46; d. 10 juni 1771, § 64, och utslag d. 12 juni 1771. KF d. 26 juni 1772 angående Värends härads arvdelningsrätt, Modée, Utdrag utur publique handlingar, IX, 876. Juridiska afhandlingar, del II, s. 191. Se närmare Klas Jonson, Jon Bengtsson i Ströby. En bondeståndets förtroendeman pä sjuttonhundratalet (1938). 43 46
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=