I. I TTI; HATI' li AN MÄI,NINC. AH 2(>7 l)åräkna cmi betydligt vidare liisekrets men hade knappast varit tänkbar utan de i luivndarbetet redovisade forskningsresultaten. 1 motsats till tidigare socialhistoriska undersökningar erinras om den stora »Hmigrationsutredningen» och det ännu under utgivning varande serieverket ».\rbetarklassens historia» -- tager C.arlssons huvudarbete niistan enbart sikte i)ä de högre samhällsklasserna, adeln, |)rästerska])et och de s.k. ofriilse stands])ersonerna med uttrycklig motivering, att de dels äro vieta åtkomligare än de lägre men dels ocksä hava ett vida större intresse ur den politiska historiens synpunkt; författarens intresse för den politiska historien har tidigare dokumenterats genom värdefulla undersökningar om (lustav IV .\dolf oeh hans tid. .\rhetsmetoden iir i hiir anmälda skrift dock närmast släkt med den ekonomiska historiens. Den politiska debatten tilldrager sig sälunda endast ett underordnat intresse, i centrum för forskningarna siitter han i stället de faktiska statistiskt åtkomliga sociala föriindringarna. .\rhetet bygger främst på en statistisk, mödosam oeh tidsönlande hearhetning av ett stort och ganska disparat material, redovisat i ,ä2 tabeller och 1 diagram. Framställningen iir däremot mindre sociologiskt betonad än flertalet, härrörande från den historiska skola, som i Finland grundlagts av Gunnar Suolahti. Disi)osition och framstiillning iir i stort sett logisk och klar, kiillhehandlingen sjiilvständig och metodiskt säker. Inledningsvis konstaterar författaren, att (tet svenska ståndssamhiillet iinnu vid 17(H)-talets ingång iigde full livskraft. De grujjper, som stodo utanför de fyra ståmten, voro obetydliga. Men etthundrafemtio år senare var ståndssamhiillet uiKtergrävt. Adeln dominerade ej längre inom byråkratien, och dess ensamrätt till den privilegierade jorden var både reellt och formellt försvunnen. Prästerskapets kulturella ledarställning var undergriivd, horgerskaj)ets ekonomiska privilegier voro i färd med att avvecklas, och stora grupper utanför de gamla riksstånden hefunno sig på stark frammarsch. Det kunde tilläggas, att iiven bondeståndet hade blivit mindre representativt för allmogen till följd av en tilltagande soeial differentiering på landsbygden och de ohesuttna klassernas starka tillviixt. Som sin uppgift har författaren satt att niirmare fixera utvecklingen både med hänsyn till tidsförlopi) och drivande krafter. Den statistiska analysen har därvid inriktats ])å följande frågor; 1) de tre högre ståndsgruppernas numerära utveckling, 2) konkurrensen mellan adliga och ofrälsc ämbetsmän och officerare, ID friilsejordens övergång i ofrälse hand, 4) adelns giftermålsförhindelser, ,ä) prästerskapets soeiala rekrytering och giftermålsförbindelser samt (i) studenternas yrkesval oeh sociala rekrytering. Det viirdefullaste i avhandlingen synes recensenten vara, att det lyckats författaren ])åvisa, hur utveeklingen trots att den varit ganska skiftande både i olika landsdelar och inom skilda sandiiillsområden dock i stort sett företer en fiirvånansvärd i)arallellitet under skilda hiir kan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=