LI 1 Ti: HATU HAN MÄLN1N A H 2(il talc'ts Ujipland, soin in.^a bevarade urkunder av något annat slag giva inöjligliet till. Slutligen må tilläggas, att bandet är försett med en inledning, i vilken Edling på ett förtjänstfullt sätt systematiserar dombokens innebåll ur rättslig synpunkt medan Svenonius beskriver bandskriftsmaterialet. Siirskild upimiärksambet förtjänar den ingående bebandling Edling ägnar åtskilliga j)roblem rörande lösningsrätten till jord. Som helhet ansluter sig den nya volymen värdigt till den ståtliga serien av föregångare. Sture Petrcn. Gkuhahi) Hafstiu)M, Ledung ocdi niarklandsindelning. Akadeniisk avhandling. Sloekholins Högskolas humanistiska avdelning. 271 s. 2 karthiad. L{)psala 1941). Eorskningen om ledungen, det iildsta någorlunda grii)bara bestånd av händelser och förhållanden som kunnat anknytas till vårt lands historia, bar under senare år mestadels angripit enskilda sidor av ])roblemkompiexet men avstått från en syntes, bai sådan föreligger nu i (lerbard Hafstriims avhandling. Både krigsledungen och skatteledungen bar han hiir sökt skihlra, så vitt möjligt var för sig, och med användande av allt materia! som stått till biuls. Syntesen iiger naturligtvis stort värde därigenom att hela forskningsområdet blivit redovisat. Men den syntetiska formen bar även sina avigsidor för en utredande framställning. Det framgår, bl.a. av resumén i slutet, att författaren iir medveten om att många av de slutsatser han dragit med bjiilp av sitt disjjarata, i tid och rum oerhört vidsträckta material, hava karaktiiren av liv|)oteser. Det är naturligtvis för mycket begärt att alla j)roblem i samband med ledungen skulle hava blivit föremål för en sjiilvstiindig genomarbetning inom ramen för en avhandling. Enligt recensentens mening hade författaren gjort biittre riittvisa åt sina egna, ofta intressanta och betydelsefulla, primiira forskningsresultat genom en framställning, där analysen av varje enskilt problem hade trätt mer i förgrunden; han hade på så sätt kunnat bespara sig en hel de! u|)prepningar. som blivit följden av att krig.s- och skatteledungen behandlats var för sig, och han hade kunnat undvika vissa i och för sig intressanta detaljer, som i denna framstiillning snarare bryta iin stiidja den ofta intrikata tankegången i problemlösningarna.' ’ S. 24 citcM-as, sasoin belysande för Söderniannalagens terniinolngi »snäekor oeh skutor», en passage ur Krikskrönikan. som liar samma uttryek; passagen ger intet besked om skejipens konstruktion. S. 3(5 eiteras runstenar med namn på styrmiin; upiilysningen kunde sta i not. men uppe i texten är den snarast störande. Citatet s. .')() fran Snorre om 'I'orgny Lagmans strafftal har, frånsett frågan om talets fakticitet. här föga mer att giva än det faktum att Snorre tydligen kände till Distingens funktion.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=