i:u di-:t svenska militäua rättegångsväsendets historia 2ö3 kande reglerades äntligen löneförmånerna genom kungl. brev den 15 augusti 1725 angående auditörerne oeh deras lön vid de indel te regementena, skickliga auditörer dels för ombesörjandet av regementschefernas allt vidlyftigare korresjiondens, dels för tillvaratagandet av »regementets rätt oeb intresse» beträffande rustbållens, boställenas och militiehemmanens rättigheter vid tvister inför allmänna domstolar o.s.v. Men då kompetenta personer icke kunde tänkas vilja åtaga sig »så mångfaldiga sysslor och besvär» utan tillräcklig lön, bestämdes, att vid varje regemente »mönsterskrivarlönen vid livkomjianiet» hädanefter skulle »bestås auditörerna jämte de tvenne dem förslagsvis beviljade mönsterskrivarlöner eller indelningar». Genom detta beslut åstadkoms en något mera rimlig proportion mellan lönen och den relativt högt kvalificerade tjänsten. Vid regementsrätten skulle auditören representera den juridiska sakkunskapen. Vidare skulle han, såsom nyss framhållits, bevaka regementets intressen vid vissa mål inför allmän domstol. Oeh då en soldat blev för brott stämd till allmän domstol, skulle auditören bevista rannsakningen och »tillse, att den enfaldige ej lider någon orätt».’■‘i Auditören måste därför ha juridisk utbildning. Det stadgades därför också i KF den 10 mars 1749, genom vilken den s.k. examen juridicum inrättades, att bl.a. sökande till auditörstjänst måste förete »vittnesbörd att äga tillräcklig insikt i lagfarenheten».i^- I 1755 års förslag till krigsartiklar nämnas auditörens funktioner endast i korthet. Regementsrätten skulle bestå av »sju personer, utom auditören» (art. 172). Han ägde säte och stämma i rätten, han skulle föra protokoll och dombok, han skulle offentligen läsa upp domareden vid varje rättegångs början och skulle alltid avgiva sitt votumförst (art. 171)). Till hans åligganden skulle Tryckt i Årstryckct och hos Modée I s. .3.54 f. Om auditors rang, se Hess till gen.-aud. Svaretz 6/2 och 1/5 1731, generalauditörens arkiv, div. ink. skriv. m.m. 1717—1812, H.A. Jfr högste ombudsmannen Leijonstedt till gen.-aud. Frölich 16/2 1718, generalauditörens arkiv, ink. skriv. 1718, R.A. Se D. Nehrman, Inledning till Then Swenska Processum Criminalem (1759) s. 105 f. Förordningen är tryekt i Årstrycket och hos Modée IV s. 2857. Däri framhölls, att man hade behov av 139 140 139
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=