KI RT GRÖNFORS 228 nientet utarbetat förslag, enligt vilket Svea hovrätt i egenskap av krigshovrätt skulle handlägga militära mål, vilka skulle fördelas mellan hovrättens olika divisioner på samma sätt som övriga brottmål. Divisionen skulle därvid bestå av presidenten eller någon hans ställföreträdare såsom ordförande, två ordinarie ledamöter av divisionen samt två militära ledamöter. Förslaget, som alltså innehar en betydande inskränkning av det militära inflytandet, blev emellertid aldrig förelagt riksdagen. I Nya lagl)eredningens förslag 189,3 sökte man en lösning enligt i viss mån andra linjer. Enligt detta förslag skulle krigshovrätten nämligen fortfarande intaga ställning av självständig domstol, men man gick anhängarna av en motsatt uppfattning till mötes så långt, att denna domstol föreslogs skola bestå av en vid Svea hovrätt särskilt bildad avdelning. Såsom ordförande skulle tjänstgöra presidenten i Svea hovrätt, och en av ledamölerna i samma hovrätt skulle även vara ledamot av krigshovrätten samt förordnas till överauditör. Dessutom skulle deltaga tre av KM:t för viss tid förordnade militära ledamöter. Förslaget tilldelade sålunda det militära inslaget i domstolen det största utrymmet. \öd riksdagsbehandlingen antogs förslaget av andra kammaren men avslogs av första, varför hela frågan förföll tills vidare. I det år 1890 avlämnade betänkandet rörande en allmän reform av det militära rättegångsväsendet ingick spörsmålet om krigshovrättens organisation såsom ett viktigt moment. I huvudsak anslöt man sig till Nya lagberedningens förslag men nedlade uppenbarligen särskilt stor omsorg på att fixera de skäl, vilka ansågos avgörande för frågans lösning.®- Härvid framhölls i synnerhet vikten av att överdomstolens sammansättning garanterade tillfredsställande juridisk kompetens, medan däremot den militära sakkunskapen i praktiken visat sig vara av mindre betydelse. 1890 års förslag gav ieke anledning till omedelbara lagstiftningsåtgärder.®3 ^dd 1901 års riksdag väcktes emellertid motionsvägen ånyo tanken på en genomgripande reform av hela militärrätten. För utredning av frågan tiltsattes en kommitté, som avgav Bet. 1896 s. 78 ff. Sc för det närmast följande C. .A. Svedeliis och O. af Gei.iehstam, Straffla}? för krigsmakten etc. (1921) s. IX ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=