ru DKT SVKNSKA MII.ITÄHA HÄTTKC.ÅNGSVÄSKXDKTS HISTOIUA 227 stolar och rättcgamjcn därstädes uj)|)togs därför fortfarande krigshovrälten såsom »ancJra domstol vid krigsmakten» (2 5;). Första instans bildade krigsrätterna (1 >;) ocli såsom tredje oeh sista instans fungerade Hl) »efter vad i grundlagen stadgat är» { §'). Krigsrätterna Aoro sammansatta av fyra militära ledamöter oeh en anditör ((> i^'). Av de fyra militära ledamöterna skulle en vara överstelöjtnant eller major, två kaptener eller ryttmästare oeh en slutligen löjtnant; i vissa fall kunde annan sammansättning förekomma (7 oeh 8 tji;). Krigshovrätten utgjordes av fyra militära ledamöter med två su{)pleanter oeh ett krigshovrättsråd (11 s;). Av de ordinarie militära ledamöterna skulle en vara general oeh tjänstgcira som ordförande samt de övriga tre regementsoffieerare (minst en av (iverstes grad), av vilka en skulle tillhöra flottan och de (ivriga arm(5n (ih.). Rättsmedel mot såväl krigsrätts som krigshovrätts utslag var fortfarande besvär (40 i; resp. 40 § ). Diskussionen riirande militärrättsligt reformarbete kom under 18()0-talet att i huvudsak koncentrera sig till frågan om krigshovrättens indragning eller omhildning.'’" Att detta spiirsmål förmått sanda så mycket intresse beror därpå, att samtliga förslag till förändringar beträffande mellaninstansen ytterst åsyftade en förstärkning av det civila elementet i den militära rättsskij)- ningen.*" Man rörde alltså bär Aid en onekligen ganska ömtålig rättspolitisk fråga. Förslag om att avskaffa krigshovrätten väcktes första gången 188Ö års riksdag men aAslogs. Därefter gjordes gång efter annan framställningar i ämnet. Här må nämnas några av de Aäktigaste. Är 1881 framlade dåAarande justitieministern ett inomdeparteSvensk fcirfaltningssamlinif (i det följande eit. SFS) 18(>iS nr (iO s. 6!) ff. loi koininentar till 18()8 års förordniiiäf har liimnats av .Antki.l. a.a. s. 1,80 ff. Se närmare härom N\va lagheredniiiitens förslag till lag angäende iindring i vissa delar af förordningen om krigsdomstolar oeh rättegången därstädes (18!);5: i det följande eit. het. 1808). Förslag till lag om krigsdomstolar oeh riittegaiigen diirstädes ete. (1800; i det följande eit. het. 1800) s. 00 ff.. het. lOO.ä s. 280 ff. samt ('.. O. Mdntan. Smärre juridiska uppsatser (180;i) s. 2,87 ff. .Ifr het. lOO.Ö s. 810. vid 1884
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=