KI HT C.IiÖNFOUS 216 vissa fall fiireskrev eller sanktionerade en från den vanlii;a inilitära rättegån£>en avvikande })rocedur.‘*- Då man talar oin ilet militära rättegångsväsendets uppbyggnad, måste man alltså göra klart för sig, att denna rymde ett flertal imdantagsföreteelser och därför kanske ieke i alla avseenden kan sägas vara fullt så enkel oeh okomplicerad, som man kanske skulle vilja vara benägen att antaga vid första påseende. Bakgrunden till dylika speciella krigsöverdomstolars inriittande frånsett de nyss nämnda exemplen, i vilka den särskilda jurisdiktionen närmast bade karaktär av privilegium ligtvis samma svårigheter, som vid denna tid i större eller mindre utsträckning mötte alla centraliseringssträvanden, nämligen det ofullkomliga kommunikationsväsendet. Det hade ju ofta visat sig besvärligt för parter och vittnen att inställa sig till rättegångsförhandlingar vid hovrätterna, trots att man förfogade över flera hovrätter med var sitt jurisdiktionsområde.'*» Inställelsesvårigheterna tt)rde också verksamt hava bidragit till att den svenska överrättsprocessen mer och mer blev rent skriftlig.Än mera svårbemästrad måste givetvis situationen l)liva i fråga omgeneralkrigsrätten, vars jurisdiktionsområde ju j)rincipiellt omfattade hela riket, särskilt som man dessutom i största utsträckning iakttog muntlighetsprincipen. Speciellt besvärlig att fullgöra synes officerarnas skyldighet att tjänstgöra såsom hisittare i denna domstol hava varit. Belysande för förhållandena är ett riksdagens var naturSe t.ex. kiinj»!. brev 3 .") till guvernören friherre .lolian Jacob Hastfer angående generalkrigsrätterne under garde (Gahm Pkhsson II s. 24 f.). 6 ti ItiSti till översten .Ake rifsjjarre, att han skall avgöra alle e.xorbitantier, soin dragonerne bedriva, utan att de gå under laga ting. höginålssaker undanlagandes (ib. s. 2r> f.) ävensom 3 8 lti94 till generallöjtnanten Otto Wellingk. att han intet får leuterera några domar än de, som angå sådane mål. där knektarne sova pa deras poster (ib. III s. 530). .\v militärrättsligt intresse är i detta sammanhang kungl. brev 3 12 ItiSti till Göta oeh .Abo hovrätter, att offieerarnc slippa att l)evista actionerna, trvekt hos Gahm Pehsso.n II s. 68. Jfr t.ex. E. Kai.i.enheho, De ordinära devolutiva rättsmedlen i den svenska civilprocessen (2 uppl.. 1922) s. 210 f. Beträffande besvärsprocessen torde dock det i texten antydda förhållandet blott hava spelat en underordnad roll, emedan skriftligheten där i första hand betingats av ftirfarandets i jämförelse med vadeprocessen starkt summariska karaktär. Jfr a.a. s. 33ti.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=