KI’HT OHÖNFOHS 212 lunda franiliallits, alt regeringsfornien ej ens oinnäinnt kamniarens jndieiella Innklioner, trots att dessa voro ganska oinfattande. Rörande formen för handläggningen av militära mål kan anmärkas, att regeringsformen synes förutsätta ett tillfälligt sammankallande av domstolen, vilken därvid bildades genom en ntiikning av de ordinarie bisittarnas antal i »krigsrådet». I samband med genomförandet av 1()34 års regeringsform började också den sedermera stadgade benämningen krigskollegium att användas, doek alt man till en början jämsides därmed brukade de äldre termerna »krigsrätten» oeb »krigsrådet». Vid den stora förvaltningsräfsten 1(130 fick även krigskolleginm sin beskärda andel av kritiken. I fråga om kollegiets dömande verksamhet anmärktes särskilt att domarna ej ordnats i separata serier årsvis oeb att det saknades npjigifter angående domarnas verkställighet resp. regeringens eventuella benådning av den dömde.’*' I den i samband med förvaltningsräfsten nppgjorda instruktionen för krigskollegium den 20 mars 1630 - - vilken visserligen aldrig kom att bliva officiellt stadfäst men likväl av naturliga skäl blev vägledande för kollegiets arbetsformer för en avsevärd tid framåt —fastslogs uttryckligen såsom en av kollegiets huvuduppgifter att vara överdomstol över regementskrigsrätterna. Vidare gåvos föreskrifter om rättens sammansällning, kompetens etc. Till en början utlystes tämligen })eriodiskt återkommande böglidliga sessioner för att »några viktiga rätlegångssaker upptaga, förhöra oeb deeidera», varvid kollegiet kallade sig »den konungsliga krigsrätten» eller »generalkrigsrätten». Då målens antal emellertitl var ganska ringa (10 å 15 per år), bortföll med tiden sessionernas solenna karaktär. I viktigare mål underställdes kollegiets dom regeringen. Under förmyndarregeringens lid 1000 expansion av krigskollegii domsrätt. Regeringen ansåg sig nämligen ej kunna hinna med en granskning av alla underställda mål. I av underrätterna (krigsrätterna) avdömda oeb av krigskollegiet »översedda oeb gillade» kriminalmål skulle därför enligt en skrivelse den 4 maj 1004 vederbörande dom omedelbart bänskjutas till verkställighet; endast om det befunnes vara anledSteckzkn s. 78. Jfr Svenska riksrådets protokoll VI (18!)1) s. 118. 1072 inträdde en viss
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=