UR DKT SVKNSKA MIMTÄRA RÄTTE(,ÅNGSVÄSKX1)1;TS HISTORIA 21 1 denna Gustav II Adolfs skajielse har i den historiska litteraturen varit föremål för en iranska livlig debatt.'" Ä ena sidan har man velat uppfatta den som en ren domstol, medan det å andra sidan hävdats, att man här skulle hava framför sig ett ämbetsverk med häde förvaltande och dömande funktioner. Det skulle föra alltför längt att i detta sammanhang söka närmare analysera ifrågavarande problem. Det mä blott framhållas, att de hästa skälen synas tala för den senare åsikten. I motsats till vad historiska författare ofta göra gällande ligger det ingalunda något egendomligt däri, att man ej strängt skilt justitie och administration ät."' Tvärtom är en sådan medveten distinktion frukten av en senare tankevärld. Överhuvud får det anses som ett för den svenska förvaltningens historia synnerligen karakteristiskt drag, att administrationen genomsyrats av juridiska föreställningssätt och förvaltningen i mänga avseenden bedrivits i starkt domstolsmässiga former. Pä liknande sätt har domstolsväsendet i vissa avseenden påverkats av förvaltningen. Pnder dessa omständigheter är det ej något förvånansvärt, att det nya ämbetsverket fick benämningen krigsrö//. Regeringsformen av 1(134 innehar ieke någon ändrad ställning för det nyinrättade ämbetsverket. I regeringsformen gåvos komj)letterande föreskrifter om »krigsrådet», varvid är att märka, att namnförändringen ingalunda motsvarades av någon förändring av verksamheten, ^’isserligen innehöll regeringsformen icke någon antydan om »krigsrådets» dömande verksamhet, men detta torde sammanhänga med dess karaktär av »förvaltningsstadga» tid stod främmande för en medveten och skarpt utmejslad distinktion mellan jurisdiktit)n och administration. Det har sålåt vara att man, såsom nyss påpekats, vid denna följande endast gjorts i l)egränsad omfattning. Här inä diirfiir göras en allmän hänvisning till ifragavarande arbete. " Se. förutom i föregäeiule not nämnda arbeten, polemiken mellan WiTTHOCK oeb Steckzén i Historisk tidskrift ISI.IO s. ölH ff., IDIll s. 78 ff. oeli s. •_>(;() f. .Ifr t.ex. Steckzkn s. 4!): »Xär konungen tillskri\er .lakob de la Gardie, beriir ban samtidigt administrativa oeb judieiella ärenden utan att göra nägon ätskillnad beträffande siittet för deras bandläggning.» Jfr även S.-G. Haveiu.ino, b]tt projekt till sjöartiklar frän år l(i‘28 (i b'orum navale Bd 9, 1948. s. 101 ff.) s. 108 med not .8.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=