Erc.KNK EKVALL 202 icke föranlett en noggrannare revision av Stiernhööks tidigare framställning koinst hava underkastats en förnyad })rövning och uppgiften, att finnarna begåvats ined Kristoffers landslag,*^ hava rättats — synes i sin mån tyda på brådska vid den slutliga redaktionens tillkomst, såsom redan förut antytts. Tack vare fyndet av det nu liehandlade utkastet hava vi kunnat få en liten inblick i utvecklingen av Stiernhööks författarskap på ett låt vara mycket begränsat område, den yttre laghistorien. En närmare granskning torde säkerligen kunna giva ytterligare stoff, då det gäller att bilda sig en uppfattning tim hans jiroduktion, särskilt i detaljfrågor. Med min uppsats har jag emellertid endast velat redovisa för skiljaktigheterna i stort mellan de två texterna och samtidigt tagit tillfället i akt att framlägga de reflexioner och slutsatser, som dessa skiljaktigheter enligt min mening giva anledning till. särskilt liorde väl frågan om stadslagarnas tillÖVERSÄTTNING I nedanstaeiuk' öxcrsättning hava endast de partier av utkastet niedtaitits, som pa näi?ot väsentligt sätt a\vika frän den sedermera tryekta versionen, och som salunda behandlats i uppsatsen. Hänvisningarna inom ])arentes avse vänstra spalten i hilagan till professor J. E. .Almqvists anförda arhete. .1 o h a n S t i e r n li ö ö k o c h d e n yttre 1 a g h i s t o r i c n. F.d. läroverksadjunkten Frans (i. Hlom iir jag skyldig tack för granskning av ö\ersiittningen ocli värdefulla pä])ekanden. (33) Det område i norr, som de gamle kallade Skandinavien. l)ebos av urinvånare, vilkas förfäder utvandrade vid skilda tidpunkter och genom erövring gåvo lagar och namn åt Europas mest bekanta länder. Hemma tålde släktet icke främmande herravälde och var fritt diirifrån; det hade aldrig varit fördrivet från sina boplatser, ehuru man inbördes brukade fördriva varandra, och lydde en gång under fem, .sju, ja t.o.m. flera koiiungar, mycket länge under tre, någon tid under en och i våra dagar under två, sedan Norge såsom provins underordnats Danmark. Eftersom dessa förenades av himmel och jord bildade en geografisk enhet , (34) hade samma språk och styrelseskick och även genom giftermål och handelsförbindelser voro förenade, anses de sedan länge hava levat under nästan samma lagar, seder och -Almquist, s. 47 överst. Syftar, formellt oriktigt, på »släktet».
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=