JOHAN STIKHNHÖÖKS TIHIC.AIH-: I TKAST . . . 199 liaison man sina åsikter för alt vara den då förhiirskande rättshistorieuppfattningen till lags eller att han skulle hava lagt hand på sin ärliga (iverlygelse fiir all undvika nedgörande kritik. Däremot torde del vara herälligal att av del föregående draga den slutsatsen, att Sliernhöcik, allteftersom han under arbetets gäng trängt djupare in i frågorna oeh efter hand blivit allt närmare insatt i tidens åsikter, med eller mot sin vilja rönt ett allt starkare inflytande frän dem, varvid i hans egen ursprungligen rena oeh logiska riitlshistorieuppfaltning sä småningom inmängts åtskilligt obehörigt naturriillsligl gods. Därvid har han emellertid allt starkare känt behovet att finna oeh ge helägg för sina åsikter hos tidigare aukloriteter. Det är ur denna synvinkel, synes det mig, man Ixir betrakta Stiernhöiiks påtagliga närmande till Olavus Petri i den slutliga utformningen av kapitlet såsom ett län frän utan såsom en hänvisning till en äldre aukloritet.-'* ieke En intressant detalj i det nu behandlade lextpartiet är värd beaktande nämligen frågan om b i 1 a g i n e s.-' I utkastet säger Stiernböök pä tal därom kort oeh gott, att ordet »pä värt språk heteeknar stadslagar». I den slutliga redaktionen har han däremot idförligt redogjort för de häda betydelserna »stadslag» res])eklive »bi-lag» d.v.s. »lilläggslag», vilka båda betydelser ban fcir övrigt lika kategoriskt avvisar. Intressant är nu att jämfiira med oeb se, huru Loccemi s bar behandlat denna fråga i Ant i- (j u i l a l e s. I de båda fcirsla upplagorna, 1047 respektive Kiöd, redogiir ban fiir l)äda meningsriklningarna, medan ban i tredje upplagan, 1070, sjiilv bar bestiimt sig för tydningen »bylag» d.v.s. »stadslag» oeb diirtill anför, att (irotius oeb Stiernhöiik äro av samma mening. Påståendet är ju, såvitt angår Stiernbciök, möjligt endast med stiid av idkastet. Härav kan man draga den slutsatsen, att delta åtminstone pä denna punkt — förDärvid har Stiernhöök iiven rakat fä ined exempelvis »den ohistoriska notisen» oin koniinjfens ställninff till lagstiftningen .\lnuiuist, s. lä], Ahirk särskilt att han själv icke alls omfattade teorierna ifråga, \ilket tydligt framgar av hans yttrande . . e o n f i r ma n d i s, <( u a m n e -■ r .SlU .Iti: 17. Jfr också Alnuiiiist, s. 10 not 1. »Vad andra än må hava att säga om detta ords etymologi . . .» hoccKMi s: .\ntiquitates, ;5:e uppl. 1070, s. 41). . n o n m i n u s d e 1 e g i h u s e o r ii m n o V a s f c r r e t .Alnniuist, s. 40 mitten].
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=