LAGLÄSAUNA lagläsare med högre bildning. Under löOO-talets första decennier var sålunda Ambjörn Jakobsson lagläsare i åtskilliga bärad i norra Småland. Denne bade 1589 inskrivits som student vid universitetet i Helmstedt oeb })åföljande år även vid det i Jena. Studierna bade lett till magistergraden. Därefter bade mäster Ambjörn under elt antal år tjänstgjort i den kungliga kammaren i Stoekbolm, innan ban slog sig ned i Småland.''' Som jag i en vid denna uppsats fogad exkurs närmare utvecklar, föreligger det anledning att antaga, att Ambjörn Jakobsson under sin verksambet som lagläsare författat de i förhållande till Olaus Petris domarregler yngre liknande regler, på vilka uppmärksambeten riktats av J. Krf.ugeu ocb N. Edling och vilka sedermera tryckts genom J. E. Almquists försorg.*" En sådan skolning som den, Hans Bilefeldt och Ambjörn Jakobsson besutto, var emellertid endast sparsamt företrädd bland tidens lagläsare. A andra sidan kommo dessa att i fråga om praktisk rättskunskap intaga en ställning som första klassens auktoriteter i kraft av sin stora erfarenhet. Sålunda finna vi flera lagläsare medverka i det under Karl IX:s regering bedrivna arbetet på en lagrevision.I den första uppsättningen ledamöter i Svea bovrätt ingick också en framstående representant för lagläsarna, nämligen Hans Dober, vilken ursprungligen verkade som bårdskärare i Västerås ocb därefter kom att anlitas som AnjfiUMidc- .Ambjörn .Takobsson se P. O. AVilneh, Förteckning iifver svenskar inskrifvna vid tyska universitet under löOO-talets senare liälft. Samlaren 1904 s. 7, samt T. Hehc., .loban Skytte. Hans ungdom och verksamhet under Karl IX:s regering (.1020) s. 88 och 284, ävensom B. Bhoomé, Nils Stiernsköld (lO.äO) s. 17ö ff. Skrivelser från Ambjörn Jakobsson finnas i flera akter i Svea bovriitts arkiv samt ;i\en i Oxenstiernska samlingen, Riksarkivet. .Av hans domböcker finnas likaledes åtskilliga i behåll. Se J. Khecgeu, Bidrag till U])plysning om den fordna s^•enska nämnden. Juridiska Föreningens Tidskrift, sextonde häftet (18.")8) s. 7)2 oeb Försök att framställa den svenska kriminalprocessens ut^■eekling från medlet af det femtonde till slutet av det sjuttonde århundradet (.1884), s. 128, N. lini.iNCi, Sakfrågan och rättsfrågan vid ItiOO-talets rättskipning på 1’pplandsbygden, Svensk Juristtidning 1028 s. 164 samt Domareregler från den yngre landslagens tid med inledning oeb kommentar utgivna av J. E. .Almqcist (1037) s. 43. Se J. -A. Posse, Bidrag till svenska lagstiftningens historia från slutet av se.xtonde århundradet till stadfästelsen av 1734 års lag (1830) s. 16 och 20.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=