VÄNGÅVAN 177 kortrattiule fonnulering: »laga en ellöfucs gåluo, och gifiia ifrån sigh lingskiöltningh».'^- Detta rättsfall })ånHnner om det ovan av Edling anförda från Sjuliundra år 1577, enligt vilken vängåvan gavs »för lyst och fast». Edlings med stor försiktighet uttalade åsikt, att vängåvan här skulle utgjort ett extra tillägg såsom särskild valuta för »den slutgiltiga, offentligen verkställda överlåtelsen» träffar alltså icke sakens kärna. Å’ängåvan var även här en ersättning för en hördemans avstående av rätten till klandertalan, varav följde att äganderättsövergången blev slutgiltig, och fasta förty kunde meddelas. Ä^^id en närmare undersökning, än som i denna uppsats kunnat ske, av det rika rättsfallsmaterialet från exempelvis Värend, kan med säkerhet utvinnas en mångfald ålderdomliga drag heträffande vängåvan ägnade att belysa icke bara dess ställning under löOO-talet utan även dess forna natur. Här nedan skall emellertid endast beröras möjligheten alt på denna väg lösa en dunkel fråga. Som bekant hade kvinnan i Värend i rättsligt avseende en privilegierad ställning, vilken bland annat innebar, att syster hade lika stor arvsrätt som broder, i motsats till landslagens stadgande, enligt vilket syster endast ärvde hälften mot broder. I de fall då ärvd fastighet försåldes, erhöll sålunda i Värend följdriktigt syster lika stor del av köpeskillingen som broder. Det erbjuder då stort intresse undersöka, huru i detta fall ättlevesgåvan fördelades mellan bror och syster. Tyvärr känner jag hittills endast fyra rättsfall, ägnade alt belysa denna fråga. Enligt två erhöll ett vart av syskonen lika stor ätllevesgåva.^^* Enligt de två andra erhöll syster endast hälften mot broder (»och huar broderen i Etlöffue een RikzDl/-, och huar sösteren en half RikzDl/-»,^^ resp. »i ethlöffuesgåffuo giffuit sine hustrus söstrar Elin och Sissa i Peahoda och Sissa i Duisnäs hwar peningar 1 daler. Item sin hustrus broder peningar 2 daler» Det är antagligt, att ättlevesgåvans fördelning i de sistnämnda .4IIho lf)28 24 1. Kiniu-vald 1648 2!).') och Tp|"'åt nil?'-' 27 10; jfr .411bo 1637) 1 6 och 1640 9/3 och Östra härad 1666 30—31 1. Kinncvald 1642 .3—4 2. Allho 1624 27 9. 12
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=