C.KHHARD HAFSTUÖM 174 ningar, men det var också mycket vanligt, att den utgick in natura såsom i vapen, smycken eller husgeråd, i tyger eller olika klädespersedlar, i spannmål eller fläsk, i kor eller oxar.'*" I två fall har som ättlevesgåva utgått ett torpställe, som av ålder legat till den försålda gården.®^ Som exempel på de godvärden, i vilka ättlevesgåvan kunde utgå, kan anföras följande uppräkning:'*» »och i ättlöfves-gåfvor: en ung get, vallman 4 alnar, penningar 2 mark, ett hufvudklädeslärft. Noch penningar 1 daler och ett Upplöla-läroft.» Xär ättlevesgåvan erlades i silver, skedde det ofta med en silversked, som vanligen vägde 4 (ibland ö) lod."» Då 1 lod motsvarade * ir. mark —' 2 öre,"' var alltså 4 lod detsamma som 2 öre silver."- Då silverskeden om 4 lod är en vanlig ättlevesgåva är det möjligt, att i fornsvensk rätt vid fastighetsköpet utgått en laga vängåva på samma sätt som enligt ovan vid äktenskåpets ingående. Det framgår av rättsfallen, att något bestämt förhållande icke förelåg mellan köpeskilling och ättlevesgåva."3 Som exempel kan Allbo: l(i21 r> 12; 1(526 1/3; 1633 26 2; 163.") 2!) 10; 1636 11 —12 4; 1637 3 4; 1641 21 2. Kinncvald: 1632 !)11; 1633 14 11; 1634 2 3; 1637 13—14 3. — -Arvid Trollcs jordebok, år 1472, nr 68. Uppvidiniic: 1624 2—4/6; 1632 30 10 och 16—17 11; 1635 274. Östra härad: 1624 27 9; 1677 19—20 3. rppvidinge: 1630 3 6; Konga 1635 11 8. (i. O. Hyltén-Cavallius, Wärcnd och AVirdarnc, del 2 1^1868), s. 292. Allho; 1609 14 6, 1610 8 9 och 26 3; 1626 1 3. Kinnevald: 1633 14,11; 1634 15 5; 1635 2 11; 1640 4,3; 1644 14 3 och 15 6; 1645 8 8; 1646 20 10; 1648 29,5. Östbo: 1616 13 9. Jfr Dalslands dombok (Landsarkivet i (lötehorg). Valbo 1598 12 5: »och för deras hördsrätt gaf .Anders Mårtensson 4 lod silfver». *' S. O. Jansson. Mått, mål och ^•ikt i Sverige till 1500-talet. s. 55 (i Nordisk kultur, XXX, 1936). 2 öre var den lägsta vikten för den silverring (stal 1 a h r i n g r), på vilken, sedan den doppats i hlodet av ett offrat djur, ederna skulle avläggas \id rättstvister under förkristen tid. Se R. Keyser. Nordma;ndenes religionsforfatning i hedendommen (1847), s. 112 f. Ofta erlägges köpeskilling och ersättning för ättlevet i en gemensam summa. Se ock
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=