RS 1

VÄNGÅVAN K).) Eiiligl N’ilhkl.m (iiipNUKCH >>* återgår m u n d (e) r .}) å lu u n d (1‘eiii), hand såsom (ten skyddande, fridsstiftande handen =frid mellan de två genom giftermålet förenade ätterna. »Det var virkelig fred der v;evedes, når kvinden gik fra ad til a*t som ’fraalframke’. Freden lå i den m u n d, hrudesum, hrudegave, som er eentrum i det ’köl)’ det sluttedes mellem de to framdek redse.» 1 (iverensstämmelse med denna uppfattning har ALrma) ScurLTZK karaktiiriserat m under såsom »eine um Freundsehaft und damit um Frieden zwischen den beiden Sippen Nverhende ’Gahe’ verstanden worden sein fiihrung auf m u n d=sehiitzender, hefriedender Hand=Frieden, hier —dem die l)eiden ehestiftenden Sippen vereinenden Frieden, auf den die Leistung des Ibåiutigams geriehtet ist.» I analogi härmed karaktäriseras v i n g a' f såsom »Freundesgahe, (lahe um der Freundsehaftwillen». Genom västnordiska termer såsom k a u j) a k o n u m u n d i oeh k a u p a s é r k o n u samt m u n d i k e y p t oeh b r li Ök a u j) har inom forskningen intill senaste tid hävdats, alt det fornnordiska äktenskapet ursj)rungligen var ett kiipäktenskaj).-* Denna uppfattning är emellertid icke riktig. Ordet k a u p betydde ursprungligen att fiirvårva något mot en prestation oeh k a u p kunde betyda endast överenskommelse, avtal.-- l'ppmärksamnias Ixir att i motsats till kaupa sér konu aldrig d.h. ZuriickV'or folkeaet i ohltiden Bok Ik s. (il. .Tfr Sfliultze. a.a., s. iiS ff. -A.a., s. 42 ocli s. Iki. — K. Oi.ivechona liar i stallet karaktäriserat ^■ä^- ijaian sasom »iimlerpant fiir allvarliglieten uti ciet {»jorda gifterinålsanbiulet oeh till veilerinäle af fiäarens väiiskaplij'a tiiiikesiitt». a.a., s. Kil. .Ifr exempelvis Hoi.mhack oeh AA’essen. Östgiitalagen (Kkiä'). s. 11!). not ;{2: »VängavoiMia i Ögl. oeh VgL utgöra ett ohestridligt spar av äktenskåpets ursprungliga karaktiir av kvinnoköp». Jfr t'liplandslagen s. 77. not 2: »Liksom götalagarnas \ängä\a är fästningsgaian ot\ivelaktigt en rest av tlen köpesumma, som ursprungligen av friaren erlades för hruden». Jfr oeh Kommentatorernas ujipfattning öxerensstiimmer med .Ä. Hoi.mhaC.k, .Ätten oeh arvet enligt Sveriges medeltidslagar (191!)), s. 22 f. .Som stöd för sin uppfattning om ett köpeiiktenskaii äheropar Holmhiiek hl.a. DL (IB 11:4. men tolkningen synes oförenlig med texten. Jfr liiirom Selniltze. a.a.. ])assim. Hiilsingelagen, s. .'ill. not ii.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=