1Ö5 »HAMAHSKIHT» ;iv ett rältshisloriskt iiialerial teckna odlingsgången i del tornsvenska Insainhället. rrsprnngligen var friheten alt upptaga ny jord på hyns niark oinskränkt tades soin odlarens fasta fäderne och urminnes odal. Genom all nynpptagen jord betrakknappheten })ä odlingsbar jord inskränktes den fria odlingsrätten, vilket först blev nödvändigt innanför hägnaden men senare även utanför densamma. Detta skedde genom del hetydelsefnlla avisningsinstitulet. Sedan andra jordägare hänvisats till alt nyodla lika mycket, skedde en lika uppdelning (skifte) mellan odlarna, sä att varje odlare fiek likti god jord. Detta var ett fullföljande av den rättviseprincip, som avisningen avsäg att förverkliga. Senare skedde skiftet efter hyamälet. Pä grund av nlmarksskiftels ofcirenlighet med solskiftesprineipen, enligt vilken all mark pä en gäng sknlle skiftas efter hyamälet, inskränktes det alltmera och förbjöds principiellt i landslagarna. Det fortlevde emellertid som ovan nämnts i praxis och tilläts änyo under 17()()-talet efter allmogens uj)pre])ade besvär. 1'nder den fortskridande odlingsgängen kommo alllsä byns odlade marker all heslä av dels de gamla hemäkrarna (holäkrar), vilka en gäng behandlats som nyodlingar, och därvid antingen förblivit oskiftade eller skiftade, dels nyodlingar — vilka tillhörde nägon byaman särskilt. äldre eller nyupptagna dels skiftade nyodlingar, dels nyodlingar, som efter nägon tids förlopp skulle skiftas mellan flera eller samtliga jordägare, dels slutligen hyns alltjiimt oskiftade mark, som ondattade inte endast hyallmänningen utan även annan mark, brukad av byamännen samfällt. Del hör framför allt hava varit i Irakler med god tillgäng pä odlingsbar mark, som del funnits mycket jord, som aldrig indrogs i nägon skiflesmassa utan allt framgent räknades som »fast fäderne och fornärvd odal». Denna jord fick i olika avseenden en särställning, och den ägnas ocksä stor uppmärksamhel i de olika landska})slagarna, i vilka den förekommer under olika namn. Detta resultat stämmer med säväl den senaste kullurgeografiska som den etnologiska forskningen.”'* Del etnologiska materialet tyder pä att jordegendomen börjar med av familjen j)rival intagna, bearbetade äkerslycken som sedan sekundärt kunde S. Ehixon. Svenskt folkliv, s, til. nii
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=