RS 1

T.AGI.ÄSARXA a Då ett sådant iiediirvt intresse för den inhemska råtten i enstaka fall förinåldes ined djupare lärdom, kunde den gamla svenska rådsaristokratien up])visa verkligt framstående jurister sådana som Hogenskild Bielke och Erik Sjiarre. Når domarniaklen på detta sått utövades av mån, som åven eljest på grund av sin stållning i samhållet stodo främst i anseende, är det tydligt att deras auktoritet som domare härav kraftigt stärktes. Ett återsken av detta förhållande förnimmes exempelvis i ett hrev från allmogen i Nora bergslag av den 8 april 1627,'* vaiå anhålles att den i Uppland bosatte lagmannen över Västmanland, Bergslagen och Dalarna Abraham Brahe måtte själv komma tillstädes och hålla lagmansting. Det heter i detta brev bl.a. att, om så skedde »då bliver utan tvivel myckin orättvise tillbake och nederlagd, som dristelig tillbjuder och segeren alltför ofta behåller då andre uti Eders (irevlige Nådes stad sig understå många höga saker avhandla, till vilka de icke så höga gåvor och förstånd have bekommit som de sig själve anse; höge personer have mäktigare änglar och (åre) med högre visdom och förstånd av (iud allsmäktig begåvade, ja, sådane myndighet hos allmogen, att de för personens myndighet och höghet hava alldeles fördrag myckin olika och osanning i rätta föra och för rättvisa och sanning handhava och dom tillfordra.»» Redan av det ovan anförda framgår, att till lagmän och häradshövdingar kommo att utses åven frälsemän, som icke bodde inom domkretsen.** Det förekom vidare även, att häradshövdingämbeten bortgåvos till kungliga fogdar och sekreterare. \hid beliinilar och saninietsbordtäckcn, nytt liirft ocli sölvskcdar 8 styckcii. l'ti samma lagt)ok lågc adeligc documentcr, bevis och andra skrifter etc.» * I Skoklostersamlingen, Riksarkivet. Jfr. R. Rokthu s artikel om .Ahraham Rrahe i .S\enskt Biografiskt Lc.xikon, femte bandet, ^ I detta och följande citat frän tidens handlingar har stavningen av svenska ord normaliserats till likhet med nutida stavning. Hiirvid har dock eftersträvats, att utfalsolikheter mellan det äldre och det nyare sj)räket alltjiimt skola framgä. “ Notiser angående ut\eeklingen beträffande häradshiivdingämbetena påträffas i ,1. K. Almqi ists uppsats Landslagens stadgande om val av häradsb()\ding. Svensk Juristtidning l!)4.ö s. 275. Se vidare J. Khkcc.eh, Ridrag till upplysning om de s.k. lagliisare och underlagmän, Naumanns tidskrift 1874 s. :i2i.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=