127 »HAMAHSKIPT» bundna åker- och ängsstycken. Som den kultiirgeografiska forskningen visat, uppträda sådana ägofigurer mångenstädes å de gamla bykartorna ocb bava riktigt betraktats st)m enskilda intagor å allmänningarna (jfr fig. 1). Om orsaken till att dessa oregelbundna intagor enligt kartorna ibland åro tegskiftade bava inom forskningen uttalats olika förklaringar. Enligt Nokoholms tidigare uppfattning tala alla skäl för, att tegskiftena infördes, då det gällde all rättvist fördela krigstjänstskyldigbet eller andra skattebördor j)å de olika gårdarna i byarna. Lindgren har i stället framhållit omläggningen från ensäde till ett mera avancerat odlingssystem såsom tresäde. Om ett utbyte av åkerjorden måste företagas, för att ett hemman skall bava tillgång till åker i alla gärden, låge det närmast till bands, att detta skedde inom odalåkern. Sistnämnda förklaring bar emellertid ieke vunnit erkännande. Gerd EneQi’iST •">'* bar sålunda påjiekat, att oregelbundet tegskifte med stor tegblandning kan uppträda oberoende av treskifte, exempelvis i Norrbotten. Nordbolms teori vore tlärför ieke vederlagd. Norduoi.m bar sedermera som sin uppfattning uttalat, att ägor i form av tegar särskilt U})|)kommit, om en gammal gård delats mellan arvingarna. Landskapslagarnas bestämmelser om nyodlingars upptagande oeh deras skiftande lämna sålunda ett generellt svar på den fråga, pä vilken den kulturgeografiska forskningen lämnat olika besked, niimligen anledningen till att enligt kartornas vittnesbörd de bloekformiga intagorna ofta äro oregelbumlet tegskiftade. Det efterlysta svaret är, att så snart odlingsgången uppnått det stadium, då knapphet på odlingsbar Jord uppstod måste nya odlingar fram- oeb avisning alltså ieke kunde ske deles tegskiftas mellan delägarna. På grund bärav är det endast vad man bar att vänta, att oregelbundet tegskiftade odlingsstycken fiireligga jämte de oskiftade bloekformiga intagorna. .Tfr (i. LiNDC.itKN. a.;i.. s. !),'> f. oi-h (i. Xohdhoi.m, Dc nordi-uropcisUa t)yari)a.s s(riitHlC<>rnu“i’, s. IDä. A.a. s. 1!)8. - A.a. s. 90 f. >'■ Reconsion i Hijf, (1948) s. 2‘i;i f. Hy »i lianibri ok i forni skipt», s. 99 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=