GERHARD HAFSTRÖM 12(5 vilken de två tomterna skulle vidgas i samma proportion. Denna utvidgning av tomterna måste förutsättas hava skett på bekostnad av hjordvallen eller fäinarken, d.v.s. genom en delning av den samfällta marken inne i hyn, vilken genom hoskapsvägen stod i direkt förbindelse med den hyn omgivande byallmänningen. Denna mark, å vilken kål-, rov- och humlegårdarna upptogos, betraktades såsom utmarksjord, till vilken hänfördes all hyn gemensamt tillhörig mark, såsom svinvallen och hyhaeken. l'tmarken eller den samfällda marken trängde nämligen ända in till de bebyggda tomtgränserna. Såsom en del av byns »mulebeet oeh klöffveträdh» bör den liksom denna hava kallats för hammar. En uppdelning av denna genom vidgning av tomterna var emellertid oförenlig med solskiftets princip, enligt vilken a 1 1 byns mark skulle uppdelas med tomten som norm. Detta framgår tydligt av beskrivningen i EL BB 2: (5, enligt vilket lagrum [liksomenligt SdmL BB 11 tomten skulle vara åkers moder] åker skulle råda för äng, ängsteg för skogsteg. skogsteg för strandteg oeh strandteg ut i vattnet. EL BB 2: 4 förbjöd därför bebyggelse av svinvallen i större utsträckning än efter byamålet. En motsvarande bestämmelse återfinnes som väntat även i SdmL Add. 4, enligt vilken den, som röjt av sin tomt, fick bebygga endast så stor del av den s.k. svinvallen, som rätteligen tillkom honom enligt byamål. Detta förhud upprepas i båda landslagarna (MEL BB 2ö och KrLL BB ,42': »Xu ma amgin man bya hiorl)ual adla* nakat l)et oskij)t a‘r, huat l)et a'r hadder vtan garz adUe innan, intaka til aker, amg adla' humblagart), a'lla' ok nakara' al)ra' sinna nyt, för a'li l)er a'r laghskipte a kumit.» Denna bestämmelse utsäger mera detaljerat vad som SdmL anger med orden: ^-Avari all hamarski{)t af lagö», d.v.s. delning av »hammaren» var efter solskiftets införande förbjuden. Fsv. skipt som efterled i hamarskipt är nämligen ett av skipa härlett verbalsubstantiv, vars egentliga betydelse är delning. Av språkliga skäl behöver alltså ordet »hamarskipt» icke hava betecknat något skifte i nutida mening utan allenast ett d e 1 n i n g s f ö r f a r a n d e, genom vilket byns oskiftade marker delades mellan jordägarna. De på byns allmänningsmark upptagna nyodlingarna voro — blockformiga oregel- vare sig de senare tegskiftats eller icke
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=