121 HAMAUSKIPT regler gällde beroende pä oin humlegården låg utanför eller innanför bygata oeh tomtrå. I det förra fallet fick den som brukat och odlat själv njuta sitt arbete, om han kunde »visa på annan tjänlig j)lats» (,=avisning). Om han icke kunde detta, ägde alla jordägarna skifta humlegården, »allt efter som de ha del i byn». envar sin del däri, alltefter som han hade del i byn. Bygatan och tomtrån hade alltså här samma betydelse som hägnaden vid nyodling till åker ocb äng. Bestämmelserna om rätten att anlägga humlegård visa, att samma princip som beträffande nyodling och delning av nyodlingarna ute på byallmänningen (»i forno hambra och mulebete», nedan s. 140) även tillämpades på odlingarna på byns kring tomterna liggande oskiftade mark, vilken också räknades till utmarken. b)x analogia måste antagas, att reglerna voro tilllämpliga och kålgårdar. Två lagrum — DL BB 19 och SdmL BB 11 - - utvisa, att grunden för nyodlingsbestämmelserna även tillämpades vid vidgning av tomterna. UL:s bestämmelser (BB 21) äro även beträffande nyodling innanför hägnaden likartade, ehuru skillnad göres, liksom fallet var utanför hägnaden, mellan nyodling för åker och äng. Därest odlingen skedde »utam brut ok bya? mal», d.v.s. utanför det mellan byamännen tidigare uppdelade och uppmätta området eller med andra ord på oskiftad mark, fick å k e r n sås i tre år och hållas lika länge i träda, varefter den måste skiftas.'"* För ängen gällde tre års tid. Både beträffande åker och äng kunde efter den legala hävdetidens utgång fullgöras förhud mot odlaren med tre marks påföljd. VmL;s regler (BB 21 ) beträffande nyodling i n n a n f ö r h ä gdär fanns ingen rätt att göra större nyodling än som tillkom odlaren enligt rätt byamål. Enligt SdmL (BB 111) fick nyodlaren, som röjde och rensade i åkrar eller ängar inom inhägnader, »taka af bajje rugh ok Om humlegården låg inom bygata och tomtrå, log - eller i allt fall hade varit det beträffande rovn a d e n äro mera inskränkande A. W. Lii..iknstham) tolkar i sitt arbete »De nordiska bygniiiftabalkarne» (1881), s. (>8, detta lagrum så, att sedan intagan nyttjats som sved under tre års tid för sädes eller enahanda bruk den under lika lång tid kunde få nyttjas såsom linda till bete.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=