119 »HAMAUSKIPT» Översätter detta lai’riiiu sålunda: »Varhelst någon vill skifta jord, skall inan lämna lika arbete mot lika, det är odla j ä m n t mo t det o d 1 a d e, gödsla jämnt mot det gödslade, plöja jämnt mot det })löjda, dika jämnt mot det dikade . . .». I analogi med denna översättning synes det ifrågavarande nttryeket i svealagarna »l)a‘r til han ryl);er gen rnddn» kimna översättas med »dår han rödjer jämnt mot det röjda», d.v.s. nyodlar lika myckel. Skifte skulle alltså ieke ske så snart två, kanske i storlek helt olika odlingar, stötte intill varandra, utan när en av hyns jordägare utfört lika stort nyodlingsarbete.Genom skiftet av de lika stora lotterna, sknlle åvägabringas en kvalitativ likhet i hiittre oeh sämre, i gott oeh ont. Denna bild av odlingsgången är principiellt överensstämmande med den skånska rättens bestämmelser om nyodlingar, vilka återfinnas i dess kap. 70 71, vilket (.enligt den s.k. Stockholms codex) inledningsvis lyder: »Ho nuen j hy saman oe hani alli almamning sainmam. scogh adher linng. adlau' andras öl)Me marc. oc wilia' snmmi yrkia'. oc ha'jira* sina' iorth. oe sunmii Avilia* ». Då sknlle de förra kalla de senare till härads- eller landstinget och bestämma en »femt» för att repa jorden mellan dem alla. Diirest de ovilliga då ieke kommo till städes, sknlle de andra hrnka sin lott, och de förra sknlle ieke erhålla någon skifteslotl. Enligt den s.k. rnnhandskriften sknlle skifte ieke ske, »för a'n l)e hafa* sna ha'tra't l)era iorj) ok nphrntit snm hinni l)era a'r yrt hafl)o».^'> Den av Sehlyter med nr 51 betecknade handskriften har en något avvikande formulering: »för end de haffne Selff Bode plögett, oeh röddet, liige med de andre» varefter lillägges »siiden maa de sehiffte .lorden dem emelleni, som dett segh Hör». ey. I allniänhot torde* nära belägen mark hava anxisats. ^’id storskiftet i Lap|)l)öle byalag i Helsinge soeken, Finland, ar 1775. skulle den, som \ ar bristande i utäkrar fä a n v i s n i n g på tjänlig mark a utmarken till lika uppodling, varvid skulle noga tillses, att tjänligaste oeh närmast belägna marken anvisades till slik uppodling. (Fontell. .Anteckningar och aktstycken, s. 29.) Vidare kan åberopas det vid skiftesförrättningar uiuler 1(5- och 1700talen förekommande, om SdmL Hll Kl. pamisinande uttrycket »fullt gen fullo», vilket innebar en kvalitativ uppskattning. SvKiuc.KS c.AMLA i.AC.AH. utg. av Scblyter. del IX, s. .»(5 not 44. Sa ock Suiu.ACHii s. a.a., s. 1.Ä4. -
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=