ETT BÅHPHOV I SKÅXE AH 1700 103 skrivning bilda sig en närmare uppfattning om provet är ej möjligt. Det framgår för det första ej, på vilket ställe av det döda barnets kropp Maria Hansdotter placerat sina bänder. Ocb enligt beskrivningens ordalydelse har hon önskat att tecken skulle ske på henne själv, om hon skyldig vore. Om nu beskrivningen på denna punkt återger vad Maria Hansdotter verkligen yttrat och avsett —ty om hon åsyftat tecken på liket föreligger knappast något skäl att betvivla att hon föreställt sig ett bårprov i vanlig bemärkelse — kan man tänka sig att hon använt uttrycket närmast med tanke på att hennes händer genom beröringen med liket skulle bli blodiga, om hon vore skyldig. Men då liket ej synes hava haft något öppet sår, är det även möjligt att något annat järtecken än likets blödning föresvävat Maria Hansdotter, om vilket hon måhända liaft en mycket obestämd föreställning. Sin villkorliga »önskan» om ett tecken har hon möjligen iklätt formen av en vädjan till Gud. I varje fall måste provet betecknas såsom ett slags bårprov, då det utföres genom beröring av liket. Vi hava intet skäl att betvivla att Maria Hansdotter själv trodde på möjligheten att genom ett bårprov utpeka mördaren. Emellertid har det av henne avlagda provet påtagligen ej hos de personer, som förrättade förundersökningen, kunnat rubba deras uppfattning om bennes skuld, då de fortfarande insisterade på att hon skulle bekänna. Då Maria Hansdotters oskuld genom andra omständigheter senare blev fullständigt klarlagd, har hovrätten ej haft någon anledning att juridiskt värdesätta provet. I varje fall har tilldragelsen ansetts böra omnämnas i hovrättens protokoll, och det framgår även indirekt, att hovrätten anser att den ej hade bort förtigas vid målets behandling inför häradsrätten (jfr reciten: . . . »h\var omwid första ransakningen intet wittnat är» . . .). Detta visar att hovrätten betraktat den omständigheten, att Maria Hansdotter självmant avlagt bårprovet såsom ett indicium för hennes oskuld, vilket naturligtvis ej behöver innebära att hovrätten själv varit övertygad om möjligheten att genom ett dylikt prov utpeka mördaren.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=