170 Mannens böter ulgingo alltså —vid första resan —ined sainina belopp som enligt KrLL, giflerinålsbalken kap. 111 och kvinnans böter enligt gängse praxis. Principen om lägre böter, därest kvinnan icke var mö), hade man frångått.-* 1 den stora lagkommissionens birslag ingick — såsom redan ovan har antytts — till en hörjan en särskild »lägersmålshalk», sombl.a. innehöll ett kapitel med rubriken »Om mökränkning och lönskaläger».-- Denna rubrik bibehölls, tills kommissionen (17201 tog bort den särskilda lägersmålsbalken och flyttade stadgandena däri till missgärniiigsbalken. 1 de tidigaste förslagen till lägersmålsbalk talades lägersmål med »mö» eller med »ärlig och oberyktad änka».-^ Det stadgande, som fogades härtill om lägre böter därest kvinnan var kränkt,-^ borttogs — på grund av ovannämnda kungl. resolutioner 1()94 —i kommissionens förslag till lägersmålsbalk löOö. Lägersmål med mö eller oberyktad änka jämställdes således av kommissionen med lägersmål med »någon tillförene kränkt».-^ Inkonsekvent nog bibehöll dock lagkommissionen i sina närmast följande förslag den tidigare rubriken »Om mökränkning och lönskaläger». 1 det förslag, som Sjögren daterade till år 1723 men som tydligen låg färdigt redan på 171()-talet,-’ talades visserligen (utomi rubriken) endast om »lönskaläge», men detta definierades (trots 1604 års bestämmelser): »Det är lönskaläge, när mö eller änka varder lägrad av ogift man.» Något stadgande om lägre böter, därest kvinnan förut var kränkt, fanns dock icke. Först i 1729 års förslag till missgärningsbalk —liksom i det slutliga förslaget till dylik 1731 — hade del här relevanta kapitlet (Lll, resp. Lill) rubriken »Om lönskaläge»;-^ ordet »mökränki överensstämmelse med rubriken om ■-* Härtill skulle komma kyrkoplikt; detsamma var stadgat i krigs- och sjöartiklarna. -- Sjögri:x IV s. 04, 438, V s. 3Ö5, VI s. 3()(). -•'> a.a. IV s. 34. Se ovan denna Exkiirs. Sjögren IV s. 438. -8 a.a. VI s. 360. -■ Se ovan avd. A. 8 not 55. -8 Sjögren VI s. 360. -9 a.a. VI s. 399, 436.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=