110 han icke för mycket fattig är, och av predikstolen göre sin bekännelse och heder om vänskap.» Stadgandet anslöt sig, som synes, till tidigare bestämmelser men hade fått en annan utformning: ett års suspension, de vid denna tid vanliga kyrkliga böterna samt fängelsestraff och avbön inför församlingen. Vad ordet »holeri» betydde i detta sammanhang är tveksamt. Vid denna tid användes ordet i allmänhet som synonym till lönskaläger, men understundom betecknade ordet brott mot 0:te budet överhuvudtaget, alltså även hor.*^ Det förefaller t veksamt om sistnämnda brott, som principiellt var belagt med dödsstraff,^** här åsyftades.^' Om med »holeri» här menades »lömskaläger», riktade sig dock bestämmelsen blott mot ogifta präster. Stadgandet var då av samma innebörd som 153ö års beslut. ,\tt föreskriften i punkt XI1 blott gällde ogifta präster är tydligt. Det hette nämligen: »Den som giver sig uti lägersmål med horor och skökor, dememot biskopens förmaning äktar, priveras '*** till ett års tid och transfereras till annat gäll, där förargelsen är okunnig.» Mellan dessa stadganden hade i prästeståndets överenskommelse år 1617 inskjutits följande stadgande Ipunkt XI), som i marginalen rubricerades »prästefästekonokränkning»: »Den präst, som belägrar sin tillkommande hustru, förrän de äro vigda, priveras Sc ovan avd. A. 5. Jag skall i annat saniinanhang diskutera 1'rågan oin betydelsen av »boleri» i tidens språk. FÖRF.: Stöld av annans bustru s. 31 f. Det må dock påpekas, att i Olof Celsius d.:i:s avskrift av 1617 års överenskomnielse (se nedan Exkurs 1) punkt X av honom hade försetts med marginalrubriken »Prästers straff, som besmitta sig med horeri». I de sällsynta fall då jag i domstolsbandlingar eller eljest bar mött mål om hor, begånget av präst, har domen fiillts enligt vanliga regler. Huruvitla vederbörande konsistorium, därest j)rästen i dylika fall beiuulatles till böter, dömde honom till ytterligare straff (privering m.m.) bar jag icke kunnat utreda. Det må erinras om att Johan III enligt det ovan not 9 citerade brevet 20/4 1580 till biskopen i Skara hade ansett avsättning självklar men sedan benådade vederbörande. ■— Jfr dock nedan not 39 och 1/xkurs 2 not 6. *** Se ovan s. 104 f. ** Om privering av präst se Cn.vttingius: Om priistdegraderingen ])assim. Om betydelsen av ordet »horeri». som Laurentius Paidinus anviinde i marginalrubriken ise ovan), jfr nedan Exkurs 2 not 6. Jfr den danska bestämmelsen av år 1555 ovan s. 107.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=