108 hekommet Ahsoliitioi}» (kurs. här) och dessutom hade avsouat brottet genom en »lidelig» summa penningar. Sasom framgår av redogörelsen för lagstiftningen och rättskipningen i Danmark, var utvecklingen där och i Sverige på här ifrågavarande område i åtskilligt likartad. Orsaken var säkerligen det allmänt kända förhållandet, att den kyrkliga utvecklingen både i Sverige och i Danmark i hög grad påverkades av tysk teologi och tyskt kyrkoväsende. Problemet om det tyska inflytandet på det område, som här är i fråga, måste jag emellertid lämna därhän.-' Konstateras må endast, att man i tysk praxis följde principer, likartade de svenska och danska.-^ -® Se även ett ensarlat tält 19/1 1617 (a.a. .s. 52 f). Till de i Danmark .senare utfärdadestadf’andena oiuolidijut .sän^elag skall jaf* återkommanedan lavd. 11. 21. Här må blott erinras om sammanhanget mellan svenska ocli tyska besliimmelscr om kyrkotukten (FÖRF.: Barnkviivningen s. 32 ff. 37 f). Belägg härför finnas hl.a. i ('..\nPZOW; .lurisprudenlia ecclesiastica. vilket arbete —såsom nedan avd. B. 3 skall visas —si)elade en viss roll i ilen svenska diskussionen på 1710-talet om otidigt sängelag av präst. Carpzows arbete, som tillkom fram mot mitten av 1600-talet. innehöll ett flertal up])- gifter om tidigare bestämmelser, bl.a. om otidigt sängelag och kronobrott. Såsom exempel må följande stailgande från år 1624 (lib. 111, tit. VI. def. 76) anföras; »\Vo zwo verlobte Personen vor dem öffentlichen Zusammengeben und Traweu sich mit einander fleischlich einlassen, so soil die Weibesperson, wenn glcich kcinc Schivångeriiny damns erfolget [kurs. hiir], mit verdecktem Haupt und ohne Spiel zur Kirchcn gehen.» (Dessutom skulle följa viirldsligt straff för båda delinkventerna, fängelse eller annat straff, dock icke böter, som —i fall sådant som iletta — Iwir] »gänzlich abgeschaffet baben».) .Se iiven a.a. lib. 11. tit. VIII, ilef. 131. vartill Karlstads konsistorium hänvisaile i ett 26/1 1713 avgivet underdånigt utlåtande (jfr nedan avd. B. 3 noterna 21. 49. 57). —Erinras må emellertid därom, att det enligt Carpzow Tyskland var världsliga myndigheter, som utdihnde icke blott de viirldsliga utan även de kxrkliga straffen vid brott emot 6;te budet. Betecknande iir. att i den avdelning (lib. 111. tit. \T: »De jiama stu])ri»). diir ovan citerade uttalande om kronobrott fanns, lydde rubriken till def. 72: »Stupri et fornicationis pama a magistratu politico non ecclesiastico vel consistoriis est decernenda». — Hur utvecklingen i .Sverige med tiden ledde fram till likartade bestämmelser i fråga om sedlighetsbrott har jag visat i min avh. Barnkvävningen, j)assim (spec. s. 61); jfr även neilan Exkurs 1 s. 162 f samt ovan avd. A. 8 s. 80 ff och not 139. — Vad angår Danmark, äro ifrågavarande förliållanden föga utredda. Vissa omstiindighetor tala för att de världsliga myndigheterna mer eller mindre sjielade en liknande roll som i Tyskland. ,Jfr nedan avd. B. 2 not 5 om Kristian I\’:.s recess 1643; se dock även (ii..i:nKMark kaj). 1. i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=