34 kvinnan nian i^iltoinaniuMis sanilycka. Siikvrlii^cMi \ar ranart'n i inans^a tall rnlll avceptabel snin I'riare. iiven oin gilloinaniKMi inahiinda hade andra planer. .\v den anriada Ix’Uesskalan ur aleniannernas la^ ser man. all la'Werna voro liii’sl, oni lliekan iinnn inie var Irolnvad oeli diir nu^jligheterna till en I’cMdiknini,' alltsa vnro sIcmsI. Del Iranii^ar av la^airna, all lliekan slimdnm t'rivilligt t()ljde ined inannen. vilkel betraktades soin en liainildrande oinsländigbel. 1 den ineilellida Irisiska riillen bireknininer ell malande extanpel pa bnr ell iiktenskap. soin ^rnndals s'enoin ran. senare knnde av t’riinderna i,'odla!4as. Hesliiininanderiitlen ('n erhils b:ir\ id at riiekan sjiilv. Del beter, all oin en ilieka blivit ined vald lai^en a\ en man. sknlle bon av riiltst jiinaren loras bort I ran bn r(")rarens bus oeb under Ire niiller vara i den t'(')rres I'cn var. Pa Iredje daiuen skulle riillsl jiinaren l('tra henne till tings])lalsen oeb diir siilta ha slavar i jorden: vid den ena staven skulle hennes anlcirvanUM' sliilla si^^ vid den andra kvinnoriivaren. 1'liekan hade sedan Irill val alt i;a till vian bon ville. Ciiek bon till inannen var iiktenskapet i,Mlli^d ocdi na^ait slrall' sknlle inte irrågakonuna.''’ Del linns i en kastiliansk riiltskiilla Iran slulel av 12()0-lalet en besliiinmelse. som visar en slående likbel med den biir citerade. Oeksa den handlar om hur det skulle Icirlaras. om en man med vald lajfit en kvinna. Mot l'ri lejd skulle briidranaren tillsammans med kvinnan intinna si” pa en plats, dil oeksa Iliekans 1'riinder skulle komma. Kvinnan sknlle stiillas i mitten nual mannen pa den ena sidan. 1'riinderna pa den andra, (iiek kA innan till mannen, tick ban la bimne med si” oeb na^on liendskap ilran triindernas sidal 1'iek inti* visas honom. Men giek bon till sina anliirvanler. skulle riinaren vara de andras fiende oeb maste fly landet. Kunde kungen bemiikliga sig hans iierson. skulle han diima (iver honom. Straffet var livets fiirlust.**’ Det ;ir viilkiint. alt del i gammalspanska lagar finns ett starkt germanskt inslag. Parallellen med Irisisk riitt ställer ntom allt t\ i\(‘l, att delta spanska riittsbruk ;ir ett ar\ fran germanska seder. Sannolikt fiirhaller det sig sa. att de bada lagarna uppvisa rester av rältsseder. som varit allmänt spridda bland germanska tolk. oeb att del mangen gang (iverlatits at kvinnan sjiilv att besliinuna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=