274 ’ AIU‘holt‘11 oiiilakis midfr namn a\ I riiiulobol i X'iiriMids olrycUla ddm lak'ker frän KiOO-lalol. '* ()m (ittlciH'. se 11 Ai'.siini.M, \';ii)^maii s. 1()9 ff. ‘ Amiu (Mil. ^A,'I. I AH 1 hade dottrr rj arvsriitl. oni del fauns son. Samma n'dtsroi^ol i 1)1- (ilf 11; all 1)1. ensam av s\ealailarna liar (Umna bestämmelse bar - nian l\i\ad med rätla -— anförts som ett indiiänm pä dess böi^a alder. Wk.s.skn. Inledn. till faksimileiijipl. a% Dl., s. XXXl. (iiinnlaiiils .SaLja Ormstiiiiiiu. ka|). ö, s. (lä fl', (shm/k l•'ornril III. ()\ers;illnini,'en efter .\i.\i\(;. Ish'indska saj^or 111. s. ‘JTd f. .\ll den riilte friaren inte kommer, förrän bloss('n slode föir briidedörr . :ir en i folkvisorna ofta förekommande fras. Si' l.ex. .VRWiiisstiN. Svcriska fornsiini'er. 1. s. I’dvalijte danske viser. I\'. s. l,S.'l; l.äDO- oeh llit)!)- talens visbiieker. 11. s. .‘f’Jt); ibid. 111. s. .‘kSd. *" Om rov- oeh köipäkleiiska]). .Vtt här i,'o en ens lillnärmtdsei is iillömmande redovisning' för den omfattande lilleralnren ;ir nleshilet. l-'-n av de vikli!,'asle imdersöiknini^arna ;ir .l.vc.oK (lUiMM. ('ber die Xolminfl an rranen, behandlad i del fidjamle. Wi:iNH(il.l), som i Die denlsehen 1'raiien, 1, s. k’TiSlf. behandlat problemen nmler hänsynslai^ande till sä^;il del syd- som nordiiermanska kiillmaterialel fiircträder betr. brndrov oeh brudköp i stort si-lt samma mening; som den vilken här framlagts. Om köpiiktenskapet hos de sydgennanska folken se .Sc.itit(')ni'u. (lesehiehle d. ehel. (iiilerreehts. 1, s. 2‘_’ fl., diir de sydgermanska källorna iiro föremäl för en ingäende analys. Del är egentligen först niir det giiller de nordgermanska r;itlsk;illorna. som meningarna hryla sig mot varandra, (äm skiilen för oeh emot brudköpet se T.KIIM.XNN. \'erlohmig und lloehzeil. s. 7 ff. .V.mik.v. .Xordgermaiiisehes Obligalionenreehl. I. s. f. avvisar köi);iklenska])et betr. .Sverige. Sannolikt har han jiäverkals ;iv Kmt Oi.tvi:c.iu)\.\. jfr texten s. 4l>. Oekså M.mkkr. Vorlesungen. 11. s. 507 står nmler inflytande av Oliveerona men fr)rnekar ieke, alt 1'ranenkanf nmler en lid. som ;ir oåtkomlig för forskningen, kan ha förekommit hos de nordiska folken. .\v nyare litteratur jfr .A. Sf.nri.izi:. Znm allnordisehen Ehereehl. s. 4'J ff.. som avvisar tanken jiå fiistningen som ett kötp. samt 1 Iai-s rRc')M. \':ingåvan. s. lOö f.. som ;ir av samma mening som Sehnllze. (ienlemot det sliimligl åberopade argumentet, all man aldrig finner nlirvekel siilja en kvinna . bör först oeh friimst nnderslrykas, alt det r(")r sig om så ålderdomliga seder, alt kö[);iktenska]iet iiven i de iildsla germanska lagarna står inf(")r sin npi)l()sning. Någon miinniskohandel har det f.ö. aldrig varit fråga om. \ilket Manrer tyeks f(')rnts;ilta. jfr nedan not ÖO. \'idare kan anföras en bestämmelse i 1-ex saxonnm 05. som vad denna del av lagen angår, dateras till o. år 800: del heter diir: 1-ito regis lieeat nxorem emere. nbiemn(]ne vohieril, sed non lieeat ullam feminam \endere.'> Frågan om hur hestämmelsen skall tolkas må hiir liimnas ö])pen. jfr doek Wkimioi.I), a.a.. 11. s. 11. lin från lie sistniimnda författarna a^vikande mening kommer till synes hos Hoi-MBiu.K-WKSshN. Kommentarerna till .Svenska landskaiislagar. passim, diir xiingåvan upiifattas som rester av den forna köipesumman fi')r bruden, diskussionen i hithörande ting med idgångspimkt från folkloristiskt material Om
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=