218 nini^en. l’iuk*r ljudet ;iv truniiuur ueli IruinpelcT inlogu drutluin;4en t)eh heiiiies siillskap sina platser i deii stora salen, lai adelMiian iiilradde, hiirande elt spjut ;‘uula upp till sj)etsen, soiu var av silver, virat nied sidenband i hrnd^nnninens liir^er. llallande spjnlel [)a mitten i J)rösthr)jd loi^ adelsmannen plats bi (‘d\ id hrndi'n. varelter brnd^nimmen hiimtades oeh placerades vid brnd(‘ns sida. Riksrådet Ronde hcill därefter ett h(")i,'tidligl tal. där han b»r drottningen oih (ivriga niirvarandc' kungjorde vad brudgnmmen samma morgon givit sin brud i morgongåva, d'olv adelsmiin hade varit xittium vid gavans (iverlämnande och d(‘ssa tolv np|)riiknades nu i tnr och ordning, slego fram. bugade sig bir drottningen och lade hiigra handtm pa spjutet. Ra detta sätt stadfiistes morgongåvan av de tolv vittiuma. luder del i dagboken. Spjutet lu-dlades diirefler \ id brudens f()llei’ och samtliga villiuMi alerlogo sina platser, sedan de ;iu cm gang gjort sin reverens lör drottningen. Samme adelsman, som lagt ned spjutet, tog sa upp det igen och kastade del genom f()nstiet ut pa garden, diir en miingd miinniskor samlats. Dessa lingo nu slass om spjulspetsen och sidenbanden, som de slelo i stycken och buro i sina hattar till brudens ära."*^ 1 liknande formei' har denna ceremoni ulan tvivel tillgall också under medeltiden. Den omtalas ftirsta gängen av Olaus Magnus; handpaläggningen nämner han inte men diiremol att si)julet skulle kastas ut genom fönstret.-** l]gendomligl är all sedvänjan tycks vara kiind endast Iran Sverige. Ru niirbeshiklad s(‘d fcirc'kom emellertid vid förläningar. som skedde genom (iverlämnande av en eller flera fanor; dessa kastades efter aklen id till askadarna. som slelo tygel i bilar, rimligtvis seciermera bevarade som minne av luiglidlighelen. Som t'll t‘.\emp('l kan niimnas hur del tillgick \ id riksdagen i Niirnberg 1487. da Iva l)r()d(U'. hertigar a\' Sachsen, beliinadc's av k(‘jsar Fredrik 111. Ra en Icir lilllället uppbärd estrad ute i det fria hade kejsaren tagit plats. .Som tecken pa I (irhiuingen mot logo de bada vasallerna ur sin liinsherres hand tolv stora sidenbanér. D(‘ dyrbara fanorna kastades diiridler omedtdbart ut bland folket, som slet dem i bilar.•'^** Det var en eftergift al massans hunger efter skadcsj)el och ett utslag av det skrytsamma shiseri. som var sa utmärkande for de forniimas lest(>r under mechdtiden.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=