V. »Xr SKALL BOXDKX HKDHA SIX IMU D» MOHtiONdAVAX 1 KI LTI HI1 ISTOlUSK HKLYSXINC. Xii skall hondfii dagtai c‘l l(‘r (bridlopi'l) lu'dra siii brud oidi ^iva lnaiiie niori^oii^'ava». säg(‘r ScHloniiannalai^cMi ((ib d:‘J). Dc-lla lai^bud ^i“r idlrvck at del l<’)r morgongåvan karakbaisliska, niiinligiai all d(“n sknlb* givas av brudgnininen lill brndtai pa inorgoiuai ilagvn otter l)r(‘)llopob »a rolloin hindordagh». Den \ar vidar«“ en lualersgava till bruden oeh sa kallas den oeksa stnndoin i kiillorna: »till heder oeh till morgongåva» är ett vanligt nttryck i morgonga\c)breven. som oeksa ha beniimningtm »binderdagsgiit». Da morgongåvan ar 1920 ntmonstrach's nr svensk riitt, had(‘ d(‘n bakom sig en lang otdi intressant historia med riitter langt tillbaka i (hai rorngtainanska riitten.' Dtl Ix'vis på dess h(”)ga alder iir dess rcirekomst i tolkriitterna. Dessa åro ju i regel avlat tade på latin, men att di‘ olta ga tillbaka till iildiv' pa lolkets eget tungomål ntldrmadc' riittsregU-r (ramgår bl.a. av de talrika rent germanska ord, som linnas inspriingda i texten, \’ad siirskilt morgongåvan betriilTar finns den under IxMiiimningar sadana som luortjiiu/dh, in()r<j<nuicp<i ete. i tåt flertal av de iildsta Iolkriittiana, sahmda i bnrgnndisk, alemannisk oeh langobardisk riitt.- -Som exempel kan anföras inledningen till ett laginm i (h‘ langobardiska Legt's Lintpraiuli (7) fran Ixnjan av 700talet: »Si tpiis langobardns luonjiiKiah eoningi siue dart* nolnerit . . .». 1 den burgnndiska la‘x ('unulobada fran o. ÖOO hitnvisas i dt‘t lagrum, som handlar om morgongåvan, till tm iildre mmuMa l(')rsvnmu‘n lag. Den saliska lagen. Lex saliea. från början av äOO-lalel niimner Liz'ic ('(ir/ssfui \ I
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=