kapitel iii. rätt till egendom enligt arvsordningen alla bröstarvingar rätt till del i den fasta egendomen. I praktiken behövde bröstarvingarna också få del i denna rätt redan under föräldrarnas levnad, det vill säga ett förskottsarv, för att kunna bilda familj. Denna rätt effektuerades också i praktiken i Stockholm, men kunde leda till ägosplittring som pågick i generationer. I familjefelaget ägde flera personer en del: både far- eller morförälder, det gifta paret, deras barn, eller till exempel ett av äktenskapspartnerns syskon kunde äga del i fastigheten. En sådan ägosplittring kunde uppstå när endast ett hus skulle delas upp på bröstarvingarna. Ägosplittringen i staden tog sig andra uttryck än på landsbygden. I staden kunde ett hus delas upp i de rum som fanns i huset, de källare som hörde till huset och de eventuella bodar som hörde till det.Alla bröstarvingar bodde inte kvar, en del blev utköpta av det syskon som tog över och andra hyrde ut sin del till syskonet som tog över.258 Det syskon som blivit utlöst kanske aldrig kom att äga fast egendom, ens när syskonet gifte sig. I stället kunde sådana arvepengar av en hantverkarson exempelvis användas för att köpa metaller som denne sedan kunde bearbeta. Det fanns nämligen i Stockholm ett och annat hantverkshushåll som faktiskt utövade sitt yrke någon annanstans än i den fastighet de bebodde. Dessa hyrde då bara en fastighet. Några skomakare hyrde den fastighet de bodde i men hade även sin verkstad i samma hyrda våning.259 I gillenas räkenskapsböcker finns exempel på sådana hyresgäster och på andra hantverkare somhyrde av ett gille.När ett sådant hantverkshushåll utan fast egendom upplöstes på grund av någons död fanns en verkstad somkunde ärvas eller säljas och en mängd lösöre som skulle fördelas mellan arvingarna, men som sagt ingen annan fast egendom än verkstaden. Arvsuppdelningar av hantverkshushåll som inte ägde fast egendom är sällsynta i tänke- eller jordeboksmaterialet. De gånger deras uppgörelser redovisas i tänkeboken betonas att hushållet inte ägde fast egendom: ”Thette for:ne arff aer alt for losore, thy the atte ingen fasth grwnd”260 258 Stb27/8 1511. Samma iakttagelser av Ertl för stadenWien:Ertl Wien1448kommande 2019. 259 De som de Brun tar upp som hyr av Helga lekamens gille skomakare. Jfr likheter med vad Goldberg i The Household2001 s. 59–70 iakttar. 260 Stb 9/11 1513 s. 340–341; andra utan fast egendom: Stb 16/9 1514, 8/10 1515 (11/10 1514) s. 75, 31/10 1519. 99
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=