kapitel iii. rätt till egendom enligt arvsordningen 250 Goody i Comparative Studies in Society and History 15:1 1973 s.3–20. 251 Godding i The Household 2001 s. 28–36; Hanawalt The Wealth of Wives 2007 s. 8 med not 12, 65, 68 96 agen utgår frånbiologiskt släktskap och isärhållning av makarnas arvsegendom inom äktenskapet. I det föregående kapitlet uppdagades att makan/maken påstods ha ”arvsrätt” till L den avlidne gemålens egendom. Jack Goody skulle ha kallat detta för ett sätt att skapa en arvsberättigad, som enligt lagen inte var det.250 Orsaken till att makarna i Stockholm uppfattade varandra som arvingar kunde hänga samman med att makarna ägde egendomarna gemensamt genom det felag som bildades vid giftermålet. Därför hade man vid den enes bortgång självklart del i dennes arv, trots att lagen förordade isärhållning avmakarnas arvsegendom. I detta kapitel studeras vad makarnas faktiska arv fick för konsekvenser för deras arvingar, särskilt bröstarvingar, i alla de fall där någon av makarna hade för avsikt att gifta om sig samt i de fall det bland den avlidnes bröstarvingar fanns både hel och halvsyskon. Begreppet arvsrätt kommer sålunda att problematiseras ytterligare i detta kapitel. Enligt Godding gynnade nordeuropeiska städer kärnfamiljen och den överlevande parten i ett äktenskap framför den dödes släktlinje, vilket överensstämde med hur det såg ut i Stockholm och till exempel i London.251 Dübeck har iakttagit att danska, regionala, medeltidslagar antingen skyddade det äkta parets felag eller det utvidgade familjefelaget. Från ochmed 1547 års recess dominerade i praktiken det äkta parets felag i Danmark. Paret i ett sådant äktenskapsfelag kunde fram till sin död
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=