kapitel ii. först bostad sedan giftermål sina pengar. Hon fick kämpa för att få dem tillbaka under hela 1505, 1506 och stora delar av 1507 innan det fastslogs att skulden överfördes på Rolfs dotter, som blev betalningsskyldig eftersom hon var hans arvinge.198 Den slutsats som kan dras av exemplet är att kvinnor var aktiva och välbärgade köpmän de också. Det var inte ovanligt att det kunde dröja länge innan man fick tillbaka sitt utlånade kapital. För att kunna ställa upp som långivare måste man vara tämligen säker på att undvara kapitalet under en ganska lång tid även omman fick ränteinkomster från lånet. Howell har i sin forskning visat att endast vid långlån satte personen sin fastighet som säkerhet. Men det var inte i första hand själva värdet av fastigheten skulden vilade på utan ränteinkomsterna från fastigheten, framhäver Howell.199 Att sälja en fastighet för att täcka ett lån var den yttersta åtgärden. Om Elin varit den som lånade ut pengar gällde det omvända förhållandet för änkanCecilia Siurdsdotter. Hon var skyldig en kyrkoherde 120 mark. Eftersom hon var änka hade hon rätten att pantsätta delar av det hus hon bodde i. Behovet av att ta ett lån med huset som säkerhet berodde förmodligen på att hon redan tagit ett lån som hon inte lyckats betala in i tid. Eftersom återbetalningen blivit försenad blev hon skyldig att ge kyrkoherden ränta på lånet. Kyrkoherden skulle få uppbära ränteintäkter motsvarande 6 mark årligen.200 Cecilia var änka efter en kopparslagare och trots att hon utöver giftorätten (halva deras gemensamma egendom) även i gåva av honom fått en tredjedel av den halva som borde gått till hans släktingar, räckte inte intäkterna för att betala skulderna. Därför hade hon blivit tvungen att ta lånet när han avlidit.201 Att stämma någon inför rådet på grund av obetalda räkningar var särskilt vanligt i slutet av undersökningsperioden. Både kvinnor och män del av, framgår att räntan vanligen är 5 procent. Franzén och Söderberg i Historisk tidskrift 2018:2 s. 243 och not 44 diskuterar räntan. Även på s. 246. 198 Stb 19/12 1504, 15/9 1505, 20/10 1505, 26/6 1506, 31/10 1507. En hustru kunde också låna ut mindre summor som 8 m. t.ex. Kristina Jonsdotter, Kort Rudz hustru gjorde: Stb 14/2 1515. 199 Howell Commerce before Capitalism2010 s. 73–74. 200 Stb 19/12 1498. 201 Stb 12/5 1494 s. 159. 80
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=