kapitel ii. först bostad sedan giftermål Det var viktigt för borgarna i Stockholm att veta vem som ägde vilken fastighet. Om en fastighet bytte ägare skulle detta alltid dokumenteras. Den som övertog en fastighet betalade en avgift för att ägoskiftet skulle införas i stadens tänkebok eller i stadens jordebok. Om klander väcktes fungerade notisen i tänkeboken eller i jordeboken som bevis för ägarens innehav.186 Men varför finns inga äktenskapskontrakt bevarade i staden? Då flyttades ju ägor eller förvaltningen av dem från en släkt till en annan. Varför är det bara kvinnans medgift som explicit dokumenteras? Den egendom mannen tog med sig in i äktenskapet benämns inte i materialet annat än i de fall hans hemgift gick i bakarv.187 Det finns flera exempel i materialet på att hans införda egendom gick tillbaka till hans föräldrar, om äktenskapet hade upplösts utan bröstarvingar (naturligtvis förutsatt att någon förälder fortfarande var i livet).188 Om varken barn eller föräldrar var kvar i livet gick arvet till den avlidnes syskon, så kallat sidoarv.189 Mer om detta i nästa kapitel. Gåvan kallades alltså i materialet för medgift.190 I lagen står det att båda könen kunde föra med sig en hemgift in i äktenskapet. Vid äktenskapets ingående överfördes förvaltningsrätten av hennes egendom från hennes föräldrar till hennes blivande man. Rättare sagt överfördes egendomen till det nyligen upprättade felaget, i vilket mannen representerade felaget utåt. Föräldrarna eller den förre förvaltaren av kvinnans arvsegendom hade kunskap om och ville ha kontroll på det maken mottagit att den hemgift makarna fört in i äktenskapet fortfarande undantogs från giftorätten, att den var odelbar. I Köpenhamn bestod giftorätten enbart av halva boets förvärvade egendomar och lösöre, åtminstone fram till 1547. Enligt den svenska stadslagenGB5 bestod giftorätten enbart av parets intjänade pengar och lösören, alltså ingen fast egendom alls i giftorätten. Detta tycks inte alls gälla i Stockholm 1479–1530. 186 Avgiften för införsel i tänkeboken kallas för fridsskilling. Stb passim. 187 Enligt Hanawalt som studerat praktiken i London skedde gåvoutväxlingen vid giftermål muntligt inför vittnen. Detta förklarar enligt henne varför det oftast saknas skriftliga källor. Traditionen påbjöd muntlighet, Hanawalt The Wealth of Wives 2007 p. 61. 188 Far ärvde son: Stb 25/6 1485, 19/6 1486, 3/7 1486, 11/6 1526; Mor ärvde son: Stb 3/7 1486, 17/3 1529. 189 T.ex. Stb 19/6 1486, 19/8 1486, 25/10 1486, 190 Medgift är också den fornsvenska term som används i lagboken. Det är Holmbäck &Wessén som översätter termen med hemgift. I StLÄB20 framgår tydligt att både kvinnor och män kunde få medgift. 77
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=