kapitel ii. först bostad sedan giftermål själv fört sin talan. Farbrodern Hans förvaltade framöver de egendomar som tillkommit barnen i detta skifte, förutom det som Giertrud ägde i sin mammas gård (och tomt). Efter skiftet ansvarade nämligen Anna åter för sin dotters del i hennes fastighet. Under förhandlingarna var det änkanAnnas bror som förde hennes talan gentemot barnens farbror, inte Anna själv. En kvinna skulle sålunda även i staden helst företrädas av en man när det drog ihop sig till konflikt i vilken en man var presumtiv motpart eller i sammanhang då det fanns flera manliga intressenter till en egendom, alltså vid tvister.156 Det finns emellertid många exempel i tänkeböckerna på att kvinnor trots allt förde sin egen talan. Det skedde i okomplicerade situationer där ingen konkurrens rådde eller där inga divergerande åsikter bröts eller diskuterades, till exempel vid slutförandet av ett köp eller en försäljning där parterna accepterade varandra och eventuella konflikter tidigare lösts av män. Kvinnor tycks alltid ha kunnat föra sin egen talan när deras motpart var en kvinna.157 I exemplet ovan är det viktigt att understryka att alla arvsberättigade fick del i alla egendomarna, vilken släkt de än härstammade från. Anmärkningsvärt sett utifrån arvsuppgörelser på landsbygden i frälse och bondehushåll, var att änkan i staden fick del i det hus som den avlidne maken och hans bror ägde och som härstammade från deras släkt. En sådan övergång av delar av arvsegendom från en släkt till en annan var otänkbar på landsbygden där arvsegendom stannade inom släkten och hölls isär såväl i äktenskapet som när det upplöstes på grund av någon parts frånfälle. Om samma förhållanden hade rått i staden hade det bara varit Giertrud och hennes halvbror som fått del i farbroderns hus, inte änkan. Märkligt sett ur samma perspektiv är att styvsonen Jörien fick del i styvmoderns gård i trä med åtföljande tomt. Han var inte alls släkt med henne och borde därför inte ha fått del i den egendom som härstammade från hennes släkt, om praxis på landsbygden hade följts. I staden tycks båda makarnas del i varandras ägor vara självklar när den ena parten dött. Otaliga är de fall som bekräftar att kvinnor och män 156 Stb 6/6 1489, bror hjälper sin syster: 7/9 1489, 157 Kvinna säljer själv till kvinna Sjb 29/11 1480, Sjb 28/11 1481, Stb 26/5 1529; dotter ombud för sin mor: 24/11 1488 68
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=