RB 75

kapitel ii. först bostad sedan giftermål min undersökningsperiod förenklat stadslagens bestämmelser genom att rationalisera bort morgongåvan och utgå ifrån bådas införande av likvärdig egendom. Stadslagen hade bäddat för en sådan lösning eftersom den stipulerade att i de fall makan överlevde maken och förutsatt att de hade barn tillsammans skulle ingen morgongåva utges utan hela egendomen delas mellan makan och bröstarvingarna vid makens frånfälle: (GB9 §5). I stadens äktenskap behövde då inte mannen föra med sig en morgongåva. Den överlevande maken/makan i Stockholm behöll i stället hälften av all den egendom, som paret vid tillfället för frånfället hade tillsammans, som sin livförsäkring.137 Oavsett om de hade barn tillsammans eller vem som dog först delades egendomen på hälften, också detta en rationalisering av lagens bestämmelser beträffande utbetalning till änkan och skiftet av egendomen när skulderna var betalda.138 Denna enkla uppdelning betydde till exempel att den överlevande maken/maken kunde bo kvar i bostaden och då hade rätt till halva bostadsarean.139 Om paret hade gemensamma minderåriga barn kunde hela egendomen förvaltas av den överlevande, men stadens råd fastslog vilket värde egendomen hade så att det blev klart hur mycket som tillkom arvingarna och den överlevande. En motsvarighet till morgongåva (the dower) var dock praxis i Londonäktenskapen enligt Barbara Hanawalt. En tredjedel av makens tillgångar tillföll makan sommorgongåva om hon överlevde honom. Under äktenskapet hade hon i normalfallet inte tillgång till den. Först när han avlidit ansökte hon i domstol om att få ut sin rätt till egendomen. Ett sådant äktenskap byggde inte på att maken och makan förde in lika mycket i äktenskapet utan maken förde både in en morgongåva och sin egen egendom, medan den blivande makan endast tog med sig en hemgift som motsvarade hans morgongåva. Ambitionen i London var att morgongåvan skulle ges i fast egendom, så att om kvinnan överlevde mannen 137 Stb 18/12 1486 s. 185, 9/12 1527. I Hamburg hade detta slagit igenom för barnlösa så tidigt som 1292, enligt DübeckKvinder, familie og formue 2003 s. 65. 138 StL i vilka sammanghang morgongåvan tilldelas änkan: GB9 § 3, § 4, § 5, § 6; Skiftet efter att skulden var betald blev annorlunda i verkligheten än vad lagen stipulerade: StL ÄB17. 139 Det är i dessa sammanhang det uppdagas att ett äkta par delade bostad med någons förälder. Stb 13/12 1512. 61

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=