kapitel ii. först bostad sedan giftermål Eftersom den verkstad och det boningshus som någon eller båda av makarna förde med sig in i boet egentligen var ett förskottsarv skapade detta faktum problem för dem i de fall de hade syskon i livet. Det vanligaste var att det nya paret antingen bodde och verkade tillsammans med någon av makarnas förälder/föräldrar, eller så köpte paret ut syskonens del i husen. Vid samboende med någon svärförälder delades ägorna mellan det nygifta paret och svärföräldern så att de fick hälften var. Svärföräldern ägde halva stenhuset som denne fortsatte att ha som bostad. I den andra delen av huset bodde och verkade det äkta paret.123 Var det tal om att köpa ut syskon kunde detta göras på flera sätt: Ett sätt för den make/maka som inte fört in fast egendom från den egna släktlinjen in i boet var att bidra med egendom genom att köpa ut makans/makens syskon och föra in det till det gemensamma boet. Syskonen fick då pengar för sin andelsäga i fastigheten.124 I staden såg man sålunda på egendomen inom äktenskapet som gemensam på så sätt att båda hade lika mycket tillgång till och lika stor del i den, oavsett varifrån den härstammade. Egendomen köptes inte in till någons släkt utan den köptes in för det gemensamma hushållet, för den nybildade konstellationen, för äktenskapet. Oavsett från vilken släktlinje den fasta egendomen härstammade ska i denna undersökning visas på vilka sätt båda parter i äktenskapen i Stockholm kunde utnyttja den.125 Att en nybliven make i staden hade möjligheten och rättigheten att köpa ut sin makas syskon ur en fastighet, samt bli delägare i densamma, var något otänkbart och omöjligt på landsbygden.126 På landsbygden gällde fortfarande ett fullständigt särägande av införd arvsegendom inom äktenskapet. Frälsemannen och skattebonden kunde visserligen verkställa ett inköp, men det gjordes å hustruns vägnar och övervakades av 123 Stb 13/12 1490. 124 Stb 14/91480 ungmake köpte ut hustruns syskon och två räntetagare i stenhuset, 4/8 1488. 125 Franzén funnit att när Arbogapar tillsammans sålde en fastighet upprättades två likvider, en för henne och en för honom. Franzén 1998 s. 149. 126 I klassisk romarrätt ägde makarna sina respektive egendomar. De hölls isär inom äktenskapet: DübeckKvinder, familie og formue 2003 s. 58. 57 Köpa ut syskon och andra tillvägagångssätt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=