kapitel ii. först bostad sedan giftermål roll om det var byggt i tegel eller i trä, om huset vilade på torpargrund eller omdet vilade på en källare.Källarutrymmet var mycket användbart på flera sätt och därför värdefullt.Det kunde användas somverkstad, förvaringslokal, försäljningsställe och som uthyrningsobjekt för de nämnda verksamheterna. Enligt arkeologen Lars Ersgård, som studerat det medeltida Uppsala, är ett hus som vilar på en källare ett tekniskt avancerat bygge. En murad källare är också ett tecken på att den som uppförde en sådan hade ekonomiska resurser och att denne var angelägen om att ha en säker förvaringsplats, anser Ersgård. Sambandet mellan källarinnehav och hantverks/köpmanna-verksamhet är enligt Ersgård tydlig, och så tycks det också vara i Stockholm.117 I Stockholm fanns det gått om murade och välvda källare, vilket framgår vid läsningen av tänkeböckerna. Ett bostadshus i sten/tegel var minst dubbelt så mycket värt som hus byggda i trä. I själva verket reserverar protokollskrivaren begreppet ’hus’ utan för- eller efterled för ett hus i sten.118 Detta kan kompliceras genom att konstatera att ett stenhus även kunde ha en överbyggnad i trä, en stuga.119 Trähus kallas ofta för gård, skrivaren kallar dem för ’trägård’.120 Begreppet gård inbegrep ofta även tomten gården låg på och mindre hus på tomten. Storleken på tomten angavs oftast när en gård i trä såldes. Hade begreppet hus ett förled som till exempel brygghus eller stekarehus var dessa hus som regel i trä.121 I stekarehuset lagade man sin mat och det huset låg på innergården. På innergården låg då också ett trähus där familjen bodde. Stenhusen hade nämligen inte alltid kök.122 I de fall stenhuset saknade kök, betydde det att huset saknade eldstad. Studerar man vädersolstavlan framgår det att en del stenhus saknade skorstenar. I dessa fall bodde familjen antagligen inte i stenhuset utan i ett trähus på innergården. Stenhuset mot gatan var då främst en försäljnings- och lagerlokal. 117 Ersgård ”Expansion och förändring i Uppsalas medeltida bebyggelse” i Från Östra Aros till Uppsala. Uppsala 1986 s. 94. 118 Söderström och Cramér Gamla stanStockholm 2014 s. 27, Schück 1940 s. 77 upplyser om att ”trägård” betyder hus i trä. 119 Se exempelvis Stb 28/1 1489. 120 Stb 14/6 1525. 121 I Kapitel 5 talas om ’gilleshus’ och ’prebendehus’. Dessa kunde vara i såväl sten som trä. Ett stekarehus kostade 80 mark 1482, Sjb 13/3. 122 Om hus och husplaner se Söderström och Cramér Gamla stanStockholm 2014, s. 27-31. 56
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=