kapitel ii. först bostad sedan giftermål som enbart fick med sig lös egendom in i äktenskapet är inte särskilt synliga i de medeltida tänkeböckerna, till skillnad från tänkeböcker nedtecknade i början av 1600-talet där det är vanligt förekommande att personer uppger att de inte ärvt fast egendom.113 I det bevarade medeltida materialet tycks båda parter i köpmannahushållen ofta ha medfört fast egendom in i äktenskapet, såsom stenhus, gårdar i trä, gatubodar och källare. I hantverkshushåll var det många gånger från kvinnans familj som den fasta egendomen fungerade som parets verkstad och bostad. Detta indikerar att iakttagelser gjorda av andra forskare, gällande andra platser, stämmer: nämligen att hantverkare gärna gifte sig med en änka som redan hade tillgång till en verkstad och en kundkrets.114 Hantverkaren så att säga gifte in sig i en verksamhet, vilket också stämmer för köpmän somkomutifrån och gifte in sig i ett borgarhushåll på Stadsholmen. För att skapa ett hushåll måste man alltså ha tillgång till ett hus eller en lägenhet, dels att bo i, dels att ha som verkstadslokal, men också som lagerlokal och försäljningsställe.115 Borgare i Stockholm kunde äga flera olika sorters mindre hus och bodar eftersom de hade olika funktioner. De större bostadshusen kunde ha olika kvalitet.116 För värdet spelade det 113 Sådana som enbart fick lös egendom i arv går däremot att finna i tänkeböckerna från första årtiondet av 1600-talet. I dem framgår det att personer uppger att de inte fått ”ärvd egendom” med sig in i äktenskapet utan endast avlinge alltså förvärvad egendom. Uttrycket ärvd egendom tolkar jag som att de menar ärvd fast egendom. Med uttrycket avlinge kan de mena att de själva arbetat ihop lös egendom som de köpt fast egendom för som grund för hushållet eller att avlinge betyder att de enbart fått ut sitt arv i lösöre. 114 T.ex. Lanza FromWives to Widows 2007; SandvikThe Marital Economy 2005 s. 115; Mazo Karras From boys to men2003. 115 Goldberg har visat att de flesta hantverks- och alla köpmannahushåll bodde och hade sin verkstad hemma. Goldberg i The Household2001 s. 59–61. I Stockholm fick du inte ens ha öppen gatubod om du var ogift. Endast gifta borgare kunde stå i sin gatubod och sälja: Stb 12/8 1493. 116 Kostnaden för att bygga ett hus i tegel i Stockholm i början på 1500-talet var mellan 300– 400 mark, enligt Dahlbäck 1985, s 110. Franzén och Söderberg i Historisk tidskrift 2018:2 s. 227–254; FranzénSturetidens monetära systemStockholm 1998 s. 148 har visat att genomsnittspriset på en gård i Arboga var dubbelt så mycket som genomsnittspriset på en tomt som i sin tur var något dyrare än priset på en bod. 55 Bostad, verkstad, lagerlokaler
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=