kapitel ii. först bostad sedan giftermål lösören var gemensamma. Det var den gemensamma egendomen som till hälften för paren i Gent utgjorde deras giftorätt under en period i historien. Så som det såg ut i Gent under 1300-talets första hälft, överensstämde ganska väl med vad den svenska stadslagen, som tillkom under 1300-talets senare hälft, stipulerade (omman bortser ifrån att stadslagen också påbjuder morgongåva). I Douai, en annan flamländsk stad delade makarna på allt, inklusive de fasta egendomarna, redan på 1300-talet. Samma gemensamma ägande fanns i den sydtyska staden Regensburg, under andra hälften av 1300-talet.87 Föreliggande studie bidrar med att belysa hur stockholmarna löste detta under undersökningsperioden. I många städer i Europa höll man inom äktenskapen under senmedeltiden inte strikt isär alla kvinnans och mannens egendomar. I ytterlighetsfallet kunde, enligt Howell, till och med ett totalt samägande innebära att maken förfogade över alla egendomar i hushållet utan att han hade några som helst skyldigheter gentemot hustrun eller hennes släkt. Han kunde hävda att han gjorde allt för familjeföretaget. En sådan make hade alltså inte bara rätt till tvåtredjedelar av inkomsterna som dem som följde landslagen, utan han hade dispositionsrätt över hela egendomen.88 Å andra sidan kunde ett fullständigt samägande mellan makar innebära att makan hade lika stor dispositionsrätt som maken över den gemensamma egendomen, vilket Dübeck framhållit.89 I det följande prövas om det jämlika ägandet verkligen innebar att förvaltnings- och dispositionsrätten var det. Med äganderätt följer ju inte automatiskt förvaltningsoch dispositionsrätt. Både enligt lagen och enligt stadsstyrelsen under den studerade perioden gällde fortfarande att den som ville ägna sig åt hantverk eller vara köp87 Howell i Past and Present 1996, här s. 19–21; Rolker i Law and private life 2011 s. 58. 88 Howell Commerce before Capitalism2010 s. 54–55 och not 9, n. 10. 89 DübeckKvinder, familie og formue 2003 s. 61. 90 Många forskare kan hålla med; t.ex. Rees Jones The Household2001 s. 81, 71–73 eller Ojala i Law and Marriage 2012 s. 191. 49 Den hushållsbildande bostaden90
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=