RB 75

kapitel ii. först bostad sedan giftermål av boets rörliga egendom som giftorätt.71 Enligt lagen hade de inte rätt till varandras fasta egendomar, endast till de egendomar de förvärvat tillsammans inom äktenskapet.72 I en utförd pilotstudie kunde jag konstatera att stockholmarna i slutet av 1400-talet inte höll arvsegendomen åtskild utan att den kunde tillfalla båda parter. Vid äktenskapets upplösning konstaterades nämligen att de ärvde varandra, vilket betydde att de därmed kunde få del i partnerns arvsegendom.73 I den föreliggande undersökningen fördjupas studiet av de typer av egendomar som i praktiken ingick i giftorätten under perioden 1479–1530. Enligt Godding hade maken, oavsett om han bodde i en stad eller på landsbygden, rätt att förvalta makans egendomar, i högre eller lägre grad. Graden av rättighet skilde sig från plats till plats. En annan rättshistoriker, danskan Inger Dübeck, karaktäriserar hustruns förvaltningsrätt över egendom under äktenskapet som privaträttslig i de fall maken gav henne denna rätt eller offentligrättslig när samhället gav makan rätt att förvalta egendom. En maka kunde också stå helt utan rätt att förvalta fast egendom, men ändå ha möjlighet att köpa varor för familjens behov eller att vid nödsituationer förvalta fast egendom. Den danska medeltida borgarhustrun saknade de förvaltningsrättsliga friheter som genusforskare funnit för kvinnor i franska respektive tyska städer under samma tid, så kallade femmes sole och Schlüsselgewalt-hustrur. Den utökade förvaltnings- och dispositionsrätt dessa hustrur hade förklarar Dübeck med att sådana kvinnor erhållit både sin mans tillstånd och samhällets, det offentligrättsliga tillståndet att vara självständig egendomsförvaltare. Dübeck har även visat hur samägandet mellan makar växte fram i Danmark, vilket strax redovisas.74 71 StL GB 5. Enligt landslagen hade kvinnan rätt till lösöre och inom äktenskapet förvärvad egendom, men bara en tredjedel av den: KrL GB 5. 72 En utförlig och övertygande förklaring till hur äktenskapslagstiftningens knapphändiga föreskrifter om överföring av egendomar ska tolkas finns hos Gelting i How Nordic are the Nordic Medieval laws? 2005 s. 86–115, här s. 93–104. Här förklaras isärhållandets princip, skillnaden avlinge egendom – arvsegendom inom äktenskapet och indirekt den typ av giftorätt och den typ av arvsordning som blev förhärskande i Danmark och därefter i Sverige. 73 Larsson “Good for Business” i Nordic Inheritance Law through the Ages Kommande. 74 DübeckKvinder, familie og Formue 2003 s. 170. Tillståndet från maken kunde vara explicit men också underförstått. För Englands del se Marjorie Keniston McIntosh i Journal of British Studies 44 no. 3 2005 s. 410–438. 44

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=