kapitel i. lös och fast egendom med kontinentala nordeuropeiska städer32 eller till exempel skandinaviskt område med brittiska öarna.33 Särskilt inom forskningen på norditalienska städer koncentrerade forskarna sina studier främst på köpmannafamiljerna och därmed belystes hantverksfamiljerna föga. Först från 1990-talet och framåt har några forskare flyttat fokus till just hantverkshushåll och kvinnornas roll inom dem.34 Den belgiske rättshistorikern Philip Godding betonar 2001 att i senmedeltida Nordeuropeiska städer, utan undantag, all rörlig egendom samt all under äktenskapet förvärvad fast egendom tillhörde makarna gemensamt.35 Vad som fortfarande kunde vara förhandlingsbart i dessa stadsäktenskap var vad som gällde för den fasta arvsegendom som makarna fört in i äktenskapet. Även i europeiska städer handlade det alltså om att ta ställning till arvsegendomens status. Den forskare som främst undersökt detta i praktiken är Martha Howell. Hon har visat att på vissa håll, i vissa städer kunde förhandlingar mellan äktenskapsparterna resultera i att de arvsegendomar var och en förde in i boet komatt ägas av båda. Denna äganderätt till varandras arvsegendom möjliggjorde i förlängningen för änkan att inte enbart kräva sin giftorätt i lösöre och de inom äktenskapet förvärvade egendomarna samt återkräva sin hemgift när maken dött, utan att hon helt enkelt erhöll hälften av alla egendomar hushållet ägde vid makens frånfälle. Det betydde att kvinnan i giftorätt fick del i makens efterlämnade fasta arvsegendom. Howell har iakttagit 32 The household2001. de Moor och van Zanden i Economic History Review63:1 2010 s 1–33 tar i sin jämförelse mellan Sydeuropa ochNordvästeuropas äktenskapsmönster inte hänsyn till om äktenskapet ingåtts i en stad eller på landsbygden. Detta för med sig att deras beskrivning av hur det förhöll sig med den i äktenskapet gemensamma egendomen och den egendom makarna fört in i boet, inte överensstämmer med vad t.ex. Howell Commerce before Capitalism2010 eller jag själv Larsson Laga fång 2010 visat. En förenklad men adekvat sammanfattning om norr kontra södra Europas stadsekonomier med fokus på kvinnors ekonomiska rättigheter och möjligheter finns i Reyerson i The Oxford HandbookNew York 2013 s. 295–310. 33 The Marital Economy in Scandinavia and Britain1400–1900. Aldershot 2005 34 Undantaget är Hughes i Past and Present 1975 som först av alla uppmärksammade skillnaderna i ägoförhållanden mellan köpmannafamiljerna och hantverksfamiljerna i Genua. Howell The Marriage Exchange 1998. Efter 2000 har det kommit viktiga böcker i frågan: Lanza 2007; Hanawalt The Wealth of Wives 2007; Reyerson Women’s Networks Cham, 2016; Ertl Wien1448 kommande 2019 35 Godding i The Household2001 s. 29. 28
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=