kapitel vi. det öppna fönstret lets lopp drabbade borgardöttrarna. Jag skulle gärna vilja undersöka om borgardöttrarna i slutet av 1500-talet i högre utsträckning fick ut sitt förskottsarv i lös egendom eller om de över huvud taget fick ut arv i förskott. Dübeck har visat att förskottsarv inte delades ut lika ofta under 1500-talets andra hälft i danska städer. Frågan är om kvinnor i Stockholm vid den slutliga arvsuppdelningen ärvde fast egendom eller om de kompenserades med annan egendom. Sogner och Sandvik har för Norges del hävdat att makens husbonderoll stärktes under tidigmodern tid på bekostnad av hustrun, och de spekulerar i om det kunde bero på förändrade ägostrukturer, det vill säga att kvinnan i mindre utsträckning fick ut sitt arv i fast egendom. Resultaten i Maria Ågrens studie rörande 1600- och 1700-talets Sverige visar att döttrarna i hög utsträckning då ärvde lös egendom, eller blev utköpta ur den fasta egendomen så snart som möjligt. Fönstret var sålunda till stora delar stängt under de århundraden Ågren studerat. Ågren kunde konstatera att ett sådant lösöresarv inte hade samma lagliga skydd som den fasta egendomen, vilket förde med sig att maken utan restriktioner kunde göra bruk av makans lösa egendom, än om den hade varit fast. Jag är intresserad av när det öppna fönster jag kunnat iaktta under perioden 1479–1530 slog igen. Det får framtida undersökningar utvisa. 278
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=