det jämlika felaget i en patriarkal värld lorna drabbades också. Behovet av nytt folk upphörde därmed inte. Föräldrar spred sina risker: vilket barn som helst kunde drabbas, säkrast var att fördela arvet mellan alla arvingar, inklusive döttrar, lika bra att ge dem alla samma förutsättningar. Ingen visste vem som skulle överleva den andre, bror eller syster, make eller make. Lika bra att alltid dela på allt. Hierarkin upprätthölls ju, kvinnan var ändå alltid underställd sin man, så länge han var närvarande. Hur det förhöll sig med pesterna under 1500-talet har mig veterligen inte utforskats på samma djupgående sätt som Janken Myrdal gjort för 1400-talets Stockholm. Troligt är att borgerskapet i Stockholm även efter Gustav Vasas tillträde behövde tillskott utifrån men forskningen vet inte om det behovet var föranlett av pester. Vad forskningen däremot vet är att många borgare blev halshuggna i Stockholms blodbad 1520 och att borgaränkorna därför oftare uppträdde på rådstugan än tidigare, men förmodligen vågade inte så många köpmän utifrån sig hit eftersom det var så oroliga tider och den nye kungen försökte skaffa ett starkare grepp om stadens styrelse. Behovet att finna en ny partner för änkorna kvarstod och accentuerades sannolikt efter blodbadet, åtminstone i det högre borgerskapet. Trots omgiften är mitt intryck under 1520-talet att änkepopulationen varit ovanligt stor. Som följd av bristen på män har förmodligen både antalet hela hantverkshushåll och kanske särskilt antalet hela köpmannahushåll minskat. När Gustav Vasa under sin regeringstid gjorde Stockholm till en garnisonsstad, minskade dessutom rörligheten för handelsmännen, vilket i och för sig kunde mildra pestspridning. När handeln reglerades ovanifrån kan man tänka sig att den begränsades och i Stockholm skulle då endast en elit bli kvar som i en sådan situation behövde värna om sina egna. När man värnar om sina egna är man inte benägen att låta någon utifrån att komma in. När man inte är benägen att fritt släppa in kunnande och arbetskraft utifrån ökar risken för monopol. I forskningen har man studerat hur särskilt skrån till exempel gjorde det svårare för kvinnor att ta över ett hantverk, och hur de satte gränser för de män som fortfarande var kvar i staden och fortfarande idkade borgerlig näring. Min gissning är att dessa åtstramningar och regleringar under 1500-ta277
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=