kapitel vi. det öppna fönstret det patrilineära. Till exempel hade detta genomförts redan under min undersökningsperiod i de städer kring Östersjön som följde Lübsk eller Magdeburgisk lag, samt i Gent som följde sina egna lagar. När staden Douais ekonomi pekade neråt under senmedeltid och 1500-talet började männen att genom testaments- och kontraktskrivande frångå de arvsregler somgällde för att minska kvinnans egendomsrättigheter vid giftermål. I Stockholm och i London däremot tilläts inte någon att via testamenten eller äktenskapskontrakt frångå lagstiftningens regler. Under undersökningsperioden kunde inga patrilineära tendenser upptäckas och några sådana tendenser kunde inte heller Hanawalt se i London. Hon förklarar detta faktum med att det i staden London hade uppstått horisontella relationer snarare än vertikala. Borgarna i London var således snarare lojala med personer i det nätverk eller i det gille de tillhörde än till personer inom samma släkt. Det är troligt att den gilleskultur som fanns i Stockholm under undersökningsperioden, i vilken både hantverkare och köpmän kunde vara medlemmar i samma gille, gynnade de horisontella handels- och hantverkskontakter som var så karakteristiska för Stockholm. Vad som hände efter att Gustav Vasa slagit ner på denna gilleskultur under 1520- och 1530-talet återstår dock att undersöka. Enligt Anu Lahtinen upprätthölls det bilaterala arvssystemet i Sverige långt in på 1500-talet, åtminstone bland frälset i den finska rikshalvan. Christer Winberg visade i sin studie från 1985 att det patrilineära först på allvar slog igenom på 1600-talet. Därför förväntade jag mig inte att finna några tendenser bland Stockholms borgare att välja att enbart ge sonen fast egendom. Allt tyder på att behovet av nytt folk utifrån funnits i Stockholm under hela perioden och att det bilaterala systemet tillsammans med det gemensamma ägandet av även den fasta egendomen gav de bästa förutsättningarna för att uppnå såväl ekonomisk rörlighet som att maximera det hantverksmässiga kunnandet i Stockholm. En delförklaring till det ständiga behovet av köpmän och hantverkare under undersökningsperioden kan ha varit att Stockholm synnerligen ofta hemsöktes av pester. Dödligheten i staden var mycket hög, likaså omgiftesfrekvensen. Pesterna tycks inte enbart ha drabbat den fattigare delen av populationen. Det övre skikt jag kommit i kontakt med via käl276
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=