kapitel vi. det öppna fönstret heterna att disponera den rörliga egendomen. Stockholm befann sig mitt i en expansionsfas när föreliggande undersökningsperiod tar sin början.734 Om de resultat Howell och andra kommit fram till gällande sina städers expansionsfas och de positiva effekter för kvinnor de påvisat appliceras på Stockholm, så kunde den expansionsfas staden befann sig i förklara varför hustrurna i Stockholm var så aktiva. Jag har framfört en annan förklaring till varför stockholmarna införde det gemensamma ägande som ledde fram till bättre möjligheter för kvinnorna att vara delaktiga, nämligen därför att utländska köpmän behövde få tillgång till den svenska marknaden genom att bli borgare i Stockholm. De behövde gifta in sig i en borgarfamilj vars dotter i förskottsarv ärvde den så viktiga bostaden. I Sverige praktiserades realarv i fast egendom, även om arvingen kanske endast ärvde ett rum eller en handelsbod. Före undersökningsperiodens början har alltså maken stått för kapitalet och kvinnan för den fasta egendomen i Stockholm. Att kvinnan även fick dispositions- och temporärt förvaltningsrätt kan hänga samman med deras bättre utgångsläge, men kan också förklaras utifrån Howell, Bardyn och Rolkers resonemang om expansionsfas. Expansionsfasen tycks ha pågått åtminstone fram till Gustav Vasas maktövertagande. Men i källmaterialet har jag inte kunnat iaktta en nedgång i kvinnornas förvaltnings- eller dispositionsrätt under 1520-talet. Orsaken kan helt enkelt vara att det efter blodbadet 1520 fanns så många änkor i staden att staden åter var i behov av män. Förvaltningsrätten för kvinnor i de städer kring Östersjön som följde lybsk eller Magdeburgisk rätt under undersökningsperioden förefaller ha varit svagare än till och med förvaltningsrätten för svenska frälsehustrur.735 Trots att kvinnan i det medeltida samhället var underordnad sin man vill jag påpeka att kvinnan under den undersökta perioden under makens frånvaro kunde bli satt att förvalta hela egendomen, föra hushållets räkenskapsbok och med mannens uttryckliga tillstånd disponera egendom. Det vill säga att hon temporärt hade rätten att förvalta och dispo734 Söderberg i Historisk tidskrift 2018. 735 Larsson Laga fång 2010 för svenska frälsesläkter; Rolker i Law and private life 2011 s. 53; Wysmulek i Law and Private Life 2011 s. 219–228 för lübsk- och magdeburgisk rätt. 272
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=