det jämlika felaget i en patriarkal värld Sedan 1970-talet har forskningen diskuterat förhållandet mellan individ och släkt. Frågor som hur fri eller bunden individen var i förhållande till sin släkt eller vad släktbegreppet egentligen innefattade ställdes, de första decennierna till de medeltida lagarna i Europa, först från och med 2000-talet till hur förhållandet faktiskt såg ut i praktiken för människorna i de senmedeltida städerna. När fokus riktades mot städernas population problematiserades individbegreppet och fick en tydlig genusaspekt. Vem var individen? Hade kvinnor och män samma möjligheter och rättigheter? Enligt många sydeuropeiska lagar och i sydeuropeiska städer, räknades släktskapet på fädernet, vilket betydde att sönerna ärvde den fasta egendomen. Döttrarna fick förskottsarv men ytterst sällan i fast egendom. I Sverige räknades släkt på både mödernet och fädernet och kvinnor och män ansågs enligt lagarna ha rätt till del i den fasta egendomen. Svenska lagar gav uttryck för att makarna i ett äktenskap representerade var sin släkt vars arvsegendomar inte skulle blandas. I kontrast har jag i föreliggande undersökning utan svårigheter kunnat visa att stockholmarna höll all egendom gemensamt och att det bilaterala arvssystemet fungerade jämlikt: både son och dotter ärvde fast egendom under den undersökta perioden. I det här avsnittet besvaras frågan hur förhållandet såg ut mellan individ och släkt för borgarna i Stockholm när nu deras äktenskap byggde på gemensamt ägande i stället för principen om att inom äktenskapet hålla isär egendomarna till förmån för släkten utifall äktenskapet upphört utan levande bröstarvingar. En konsekvens av att makarna ägde egendomarna tillsammans kunde bli att egendom måste erbjudas bådas släktgrupper, när det var aktuellt för paret att avyttra fast egendom. En annan konsekvens som undersökningen fastställt var att det i Stockholm inte räckte att ha rätt släktskap för att åberopa förtur till en fastighet i staden som var till salu. Rådet i Stockholm strävade efter, i likhet med andra stadsstyrelser i Nordeuropa, att förbättra situationen för den näringsidkande stadsbefolkningen. Därför krävdes av den släkting som hade för avsikt att köpa stadsfastigheten att denne tänkte ta den i anspråk. Spekulanten måste helt enkelt ha för 261 Individ – släkt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=