kapitel vi. det öppna fönstret begreppet i tre olika typer av bolag i sin studie Kvinder, familie og formue från 2003. Enligt hennes definition av det ena bolaget, äktenskapsfelaget, ägde parterna lika mycket egendom i felaget. De egendomar parterna förde in i boet antogs slås samman och vara gemensamma för mannen och kvinnan och de ägdes av dem båda.724 Även om maken var hushållsföreståndare kunde han inte handla självsvåldigt med hushållets fasta egendom. Båda parter i ett felag måste vara överens om vad som skulle göras med den fasta egendomen, vilket prövades i undersökningen. Dübecks definition av äktenskapsfelaget överensstämmer med vad den belgiske rättshistorikern Philippe Godding i en artikel 2001 kunnat konstatera gällde i många senmedeltida städer i Nederländerna, inklusive Flandern och norra Frankrike samt i vissa tyska städer som gränsade till nämnda regioner, nämligen att kvinnan och mannen i äktenskapet verkligen ägde de fasta egendomarna gemensamt. Han grundade sin sammanfattning av städernas ägoförhållanden framförallt på de resultat som framkommit i historikern Martha Howell, under 1990-talet, genomförda studier av staden Douai i norra Frankrike. Förutom det gemensamma ägandet kunde han fastslå att hustruns arvsegendom var av samma art sommakens, samt lika stor; släktingars bördsrätt till makarnas egendom i staden nedtonades, någon i kärnfamiljen alltid hade företräde framför makarnas respektive släktingar, parets bröstarvingar var viktigast, vid avsaknad av bröstarvingar var tendensen den att stärka den överlevande parten på den dödes släktingars bekostnad; staden hade ett utvecklat system för att ordna förmyndare åt föräldralösa borgarbarn; staden också hade en beredskap för omgiften, något som inte var lika framträdande på landsbygden. I undersökningen prövades i vilken utsträckning Goddings karakteristik av äktenskapet och dess egendomar stämde på Stockholm 1479–1530. Resultatet av undersökningen är att överensstämmelsen var mycket god. Sedan Godding publicerade sin artikel 2001 har forskare genom studier av andra europeiska städer nyanserat bilden av vad makarna i äkten724 Dübeck Kvinder, familie og formue 2003 s. 45: ”communio-begreppet” i romersk rätt i vilket medlemmen hade ”rådighet i forhold til deres andel udadtil og rett til deling efter samme andel indadtil”. 250
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=